Translate

torsdag 27 oktober 2011

Högskolebiblioteket i Borås



Högskolebiblioteket i Borås får stå som kontrast till de biblioteksmiljöer som jag brukar röra mig i, kommunbibliotek eller forskningsbibliotek med längre historia bakåt i tiden. Det moderna högskolebiblioteket är utformat för att passa studenternas behov, rader av datorer för tillgång till de digitala arkiven och arbete, grupprum och platser att sitta på. Biblioteket är i första hand en byggnad med rum för studenten, inte ett böckernas hem, och de böcker som finns där är aktuella och relevanta för studierna.
Här finns en påtaglig avsaknad av distraktioner. Studier bör uppenbarligen inte vara några lustfyllda nöjen. Effektivitet råder.

Jag har lånat en hel del litteratur här, och inser att bibliotekslokalerna fyller sin funktion väl. Av de stora mängder studenter som sitter och arbetar på plats var gång jag befunnit mig här, förstår jag att det är ett populärt ställe.

Jag låter mina bilder tala för hur jag uppfattar lokalerna - en smula drömska och främmande.

Foto: Helena Backman

måndag 24 oktober 2011

Porträtt av vetenskapsmän

I Porträttsamlingen i Skara finns en stor mängd mezzotintgravyrer. Mina favoriter bland dessa är utförda av olika medlemmar i den tyska familjen Haid, där flera skickliga gravörer återfinns under 1700-talet.

Jag är mycket förtjust i de porträtt som omger sina modeller med klara tecken, så att man genast förstår inom vilka fält de verkat. I porträttsamlingen kan man stöta på dessa i stor mängd, och jag visar som exempel här några imponerande herrar som avbildats med instrument år de fält inom vilka de skördat sina lagrar. Det tycks inte alls vara lika angeläget idag, vilket jag tycker är tråkigt.

Här återfinns Georg Wolfgang Krafft (ca. 1701-1754), som var verksam som professor i matematik och teoretisk och experimentell fysik. Han var också den första föreståndaren för det astronomiska observatoriet i Tübingen som byggdes 1752.

Hans son Wolfgang Ludwig Krafft följde i hans fotspår och blev astronom.

I samlingen finns också Samuel Christian Hollmann (1696-1787), naturvetare och filosof som verkade som professor i Göttingen.

Trots att han från början såg filosofin som sitt huvudsakliga ämne, var det främst inom naturvetenskapen han verkade. Han publicerade arbeten inom fysik och naturfilosofi, men forskade även inom anatomi, botanik och paleontologi. Mest tycks han ha ägnat sig åt meteorologiska observationer och utredningar, och barometern har därför fått utrymme på hans porträtt.

Jag kan avundas dessa herrar som levde under en tid då gränserna inte var lika hårt dragna mellan vetenskaperna, och där det inte var ovanligt att ägna sig åt flera olika fält. Idag är vi på gott och ont betydligt mer specialiserade, inte minst för att forskningsfälten blivit snudd på oöverskådliga även inom respektive ämne.

Foto: Stifts- och landsbiblioteket i Skara

torsdag 20 oktober 2011

A case study of a collector's mind

Som omväxling ett tips på en alldeles nyutgiven bok - med fantastiska fotografier av ett italienskt palats på väg att förvandlas till något helt annat i sitt förfall. En riktig pärla!

The Island : a case study of a collector's mind / Hyun-Jin Kwak

Det var naturligtvis titeln som lockade mig att titta i den här boken med bilder av Hyun-Jin Kwak och texter av Magnus Bärtås och Gabriella Håkansson. Läs vad fotografen själv skriver på förlaget Revolver Publishings webbplats: The Island

måndag 17 oktober 2011

Man tager om man så hafva...

På begäran visar jag upp ett alldeles särskilt lappat häftesomslag. Det gäller pärmen till organisten Andreas Törns klaverbok från slutet av 1600-talet, som finns i Skara läroverks musikaliedeposition. När jag hade anledning att digitalisera just detta häfte, insåg jag att det nog var det mest sammansatta omslag jag åtminstone dittills sett, beroende på dess sönderfallande skick.

Pärmen består av makulatur i form av tryck, handskriven tabulatur och personliga brev, vilket gör det mycket tydligt att det är Törn själv som ligger bakom detta. På översta bilden syns främre pärmens insida, där några kraftiska, orgelbundna stygn håller ihop pappren i främre pärmen.

På nästa bild syns den bakre pärmen, som fallit sönder och delat sig genom åren. Där syns fragment av brev. Ett större brevfragment har använts som pärmfyllnad, men har fallit ur och ligger nu jämte häftet i sin kapsel.

Det här häftet berättar nog betydligt mer för oss om sin ägare, än vad det mest påkostade bokbandet ur ett privatbibliotek eller något väl valt exlibris skulle göra.

Själva nothandskriften innehåller klavertabulatur daterad mellan 1692 och 1698. Här finns både musik som spelats i kyrkan och till fest.

Första sidan med tabulatur i Andreas Törns klaverbok.



Törns klaverbok - och dess pärm - är nämnd i:

Rudén, J. O. (1976). Stormaktens 10 i topp. Svensk tidskrift för musikforskning, 1976(2), 25-52

Foto: Stifts- och landsbiblioteket i Skara

lördag 15 oktober 2011

Gäckande provenienser

Att följa böckers vandringar, hur de genom köp, gåva, stöld eller på annat sätt vandrat från hand till hand och tidvis varit del i ett bibliotek eller samling, tidvis någon annanstans, är spännande. Eftersom böcker även i dag ofta ses som respektingivande föremål, fulla av kunskap, något man inte gör sig av med så lätt, har böcker med hundratals år på nacken bevarats med självklarhet, liksom konst och andra värdefulla föremål, till skillnad från alla de andra alldagliga föremål vi omger oss med.

Då är det frustrerande när man ser att ägartillhörigheten, proveniensen, en gång varit tydligt utskriven, men sedan bortklippt, bortskrapad, bortriven eller som här, helt enkelt överstruken. I detta senare fall finns åtminstonde en chans att se vad som en gång stått tydligt, i detta fall namnet Ferdinand. Det är betydligt värre då hela bitar av titelbladet är bortskurna för att dölja en tidigare ägare.
Denna mycket medfarna bok tryckt 1605 gömmer säkert även på fler ledtrådar till sina tidigare ägare som inte jag kan tyda. Bandets utseende, med sin speciella pärmdekor i guld och spår av gröna knytband, kan kanske ge en idé om vilken samling den tillhört vid tiden för bindningen för den som sett liknande. Bakom bokstäverna P.P.v.S. gömmer sig kanske en för någon bekant person.

På nätet finns en del sammanställningar över tidigare bokägare, till exempel från Consortium for European Research Libraries:
Cerl.org

Ett samarbete svenska bibliotek och samlingar emellan just när det gäller provenienser vore ett fantastiskt hjälpmedel för att få mer kött på benen när det gäller historien bakom enskilda böckers resa genom tiden fram till nuet, eller bakom hur hela samlingar tillkommit och byggts upp genom åren. Jag har stora förhoppningar på att det pågående projektet ProBok ska ta oss en bit på väg och leda till ökad kunskap i arbetet för en bibliotekarie som jag, som inte har tillgång till stora mängder referensmaterial på plats, genom en ProBok-databas:
ProBok-projektet

Det kan alltså hända mycket spännande på detta område framöver.

Foto: Helena Backman

tisdag 11 oktober 2011

Anatomiska gravyrer

Thomas Bartholin (1619-1680) var en dansk läkare, matematiker och teolog som verkade under en tid då det gjordes stora framsteg inom det medicinska och anatomiska området.

Efter studier i teologi i Köpenhamn 1634 studerade han vid universiteten i Leiden, Paris, Montpellier och Padua, och blev medicine doktor i Basel 1645. Man kan tänka sig att han återvände till Danmark med de nyaste rönen inom anatomi och medicin. Tillbaka i Köpenhamn blev han professor först i matematik och sedan även anatomi.

Bartholin är idag mest känd för att vara en av dem som upptäckte människans lymfsystem. Han var nämligen samtida med Johannes Rudbeck d.ä. (1630-1702), och helt oberoende av varandra gjorde de båda samma upptäckt vid ungefär samma tid. Detta orsakade en strid dem emellan, där de bägge hävdade att de varit först. Till slut fastslogs att upptäckterna gjorts samtidigt, eller att Rudbeck möjligen varit något före, vilket gjorde att Rudbeck avgick med segern och äran.

Bartholin var upphovsman till flera böcker inom anatomins område, och en auktoritet inom området på sin tid. Denna oktav om drygt 300 sidor, Thomæ Bartholini Historiarum anatomicarum rariorum centuria I et II, en andra upplaga från 1654, tar upp fallstudier av ovanliga anatomiska fenomen. Några av nio graverade planschblad i boken illustrerar just dessa fall.

Jag fastnade omedelbart för illustrationen av en man med en parasitisk tvilling. Även om bilden av missbildningen är överdriven och förskönad, så tyckte jag ända att framställningen gjorts på ett överraskande värdigt sätt gentemot bäraren av sin outvecklade tvilling. Det är svårt att inte bli nyfiken på hur livet gestaltade sig för någon med en så pass iögonfallande avvikelse under 1600-talet. En snabb sökning i YouTube visar det översvallande intresset för parasitiska tvillingar på film. Skillnaden i framställning från 1600-talsgravyren är tyvärr ofta slående.

Bilden av den dödliga missbildningen sirenomelia är också tillrättalagd. Detta fenomen, där ett barn föds med sammanväxta ben som därför får likheten med en stjärtfenan på en fisk, kan ha legat bakom den folkliga tron att människor fått barn med sjöjungfrur. Det är dock en lika ovanlig missbildning som sammanväxta tvillingar, och verk som detta måste därför ha hjälpt till att sprida kunskap i medicinska kretsar om tillstånd som den vanlige läkaren annars inte skulle kunna få till sig.

Det är lätt att inse vad boktryck och illustrationer har gjort för läkarvetenskapen. Idag ligger anatomiska "uppslagsverk" i 3D på nätet i stället.



Foto: Helena Backman

måndag 10 oktober 2011

Inspirerande exlibris


Det finns redan så mycket skrivet om exlibris att det nog inte finns mycket mer att tillägga. Jag hade fingrarna i en liten exlibrissamling idag, och blir mycket sugen på att skaffa mig ett alldeles eget bokägarmärke. Då är det tråkigt att jag inte har något så där riktigt bildrikt namn som skulle kunna inspirera till något stiligt motiv - eller ett namn som ger associationer i en eller annan riktning, åtminstone.

Ett fantasieggande namn som Frankenstein torde klä de flesta exlibris, men nog är kombinationen med kemiska preparat speciellt klädsam. Men jag antar att ägaren till detta märke inte var ute efter att ge eftervärlden en aning om galen vetenskapsman? Eller var det just det han var?

Den kemiskt bevandrade kanske kan ge mer svar på den frågan, antingen genom att känna till personen eller få ledtrådar från etiketterna på laboratorieglasen. Det tycks finnas en firma i Tyskland med detta namn, men om det finns ett samband här har jag ingen aning om.
Eller ta ett namn som Fuchs, så att fuchsian får sin naturliga plats i ett exlibris. I den här snygga utformningen känns namnet perfekt för en bokägare.

Jag har inte letat upp några personer bakom just dessa exlibris, istället har jag helt och hållet ägnat mig åt att bara betrakta dem som små konstverk. Just nu ögnar jag igenom en fin privatsamling efter jobbet ibland. Det finns alldeles för mycket utforska i samlingarna och alldeles för lite tid.

Foto: Helena Backman

lördag 8 oktober 2011

Johannes Copp von Raumenthal

För en tid sedan stod jag av en tillfällighet med en volym ur Skaras samlingar i handen, där den på pärmen inpressade ägarbeteckningen var mycket bortnött, vilket fångade mitt intresse. Detta ledde mig in på doktor Johannes Copp von Raumenthals spännande livsöde och skingrade bibliotek.

Johannes Copp von Raumenthal (1487-1558) var läkare, astrolog och anhängare till Luther, och kom från Prag till Sverige 1555. Han tycks ha varit en spännande personlighet och de böcker som tillhört honom tyder på intressen inom vitt skilda fält, och han har bland annat skrivit en bok om astrolabiet. Walde skriver 1938: "Om Copp sålunda intellektuellt varit väl rustad, är det å andra sidan tydligt att han på det moraliska området haft svåra defekter, som säkerligen varit anledningen till att hans levnad kommit att löpa i mindre raka fåror. Jämte hans erotiska snedsprång synes det ha varit ett ekonomiskt lättsinne av stora dimensioner som fört honom på avvägar och fördärvat hans karaktär. Att han varit en markant personlighet med skarpa skuggor och dagrar, är odiskutabelt."

Otto Walde har funnit 10 volymer som tillhört Copps bibliotek. I de flesta fallen rör det sig om flera olika verk sammanbundna i ett och samma bokband. Så är även fallet med exemplaret i Skara. I mitten av bandets frampärm finns Copps vapen med inskriften Erb Iana Koppas z Ravmentalv, med linjer och blad omkring. Det bruna fårskinnsbandet har även haft gröna knytband. Längst upp på pärmen finns bokens första inbunda verks titel: Specvlvm lapidam, dvs. Speculum lapidum clarissimi artium et medicinae doctoris Camillli Leonardi Pinasurensis från 1533. Ytterligare sex verk finns inbundna, bland annat den tunna skriften Opusculum mire egregium de naturis et qualitatibus quatuor temporum anni duodecimque mensium ... från 1528, innehållande två träsnitt.

Efter Copps död har hans bibliotek skingrats. Walde har hittat volymer i Uppsala, Strängnäs och Västerås. Stifts- och landsbiblioteket i Skara har endast denna volym.


Läs mer:
Walde, O. (1934). Doktor Johannes Copps bibliotek. Några anteckningar. Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, 1934(21), 51-60.
Walde, O. (1937). Doktor Johann Copp. En astrolog och läkare från reformationstiden i svensk tjänst I. Lychnos, 1937, 79-111.
Walde, O. (1938). Doktor Johann Copp. En astrolog och läkare från reformationstiden i svensk tjänst II. Lychnos, 1938, 225-269.
Theutenberg, B. J. (2003). Doktor Johannes Copp von Raumenthal. Ett livsöde i reformationens spår. Skara: Skara stiftshistoriska sällskap.

Foto: Helena Backman

torsdag 6 oktober 2011

Blidströms nothandskrift från Tobolsk

I samlingarna på Stifts- och landsbiblioteket i Skara finns denna lilla musikhistoriska pärla - en handskrift med musik nedtecknad av Gustaf Blidström under hans fångenskap i Tobolsk, daterad 1715. Den har funnits i Skaras samlingar sedan 1850-talet och är fortfarande efterfrågad av forskare och musiker både i Sverige och utomlands. Landtmanson publicerade transkriberade stycken 1912.

Gustaf Blidström var oboist i Karl XII:s armé, blev tillfångatagen efter slaget vid Poltava 1709 och satt som krigsfånge i Sibirien fram till 1721. Under denna tid nedtecknade han den musik som han spelat, mer än trehundra korta stycken, allt från marscher till menuetter. Den ryska musikforskaren Anna Nedospasova har skrivit en mycket intressant artikel i Tidig musik 2009, där hon nämner Blidströms förmodade bekantskap med Johann Sebastian Bachs äldre bror, oboisten Johann Jakob.

Musik ur denna nothandskrift har framförts av den svenska ensemblen Laude Novella och sibiriska Insula Magica.

Det tycks ha funnits en viss förvirring kring var denna handskrift egentligen befinner sig. Jag har funnit uppgifter om att den ska finnas i Växjö i en artikel i en populärvetenskaplig tidskrift som ligger ute på nätet, och även Stockholm har nämnt på andra ställen. Idag korrigerade jag Wikipedias artikel om Gustaf Blidström, så att Smålands museum förhoppningsvis ska slippa få fler förfrågningar efter den.

Jag citerar - och håller med - Landtmanson (1912):
"Visst är, att det icke saknar stämning att bläddra i den gamla bokens gulnade blad eller att lyssna till tonerna av de gamla melodier, som de åter väcka till liv efter lång tystnad."

Läs mer om Blidströms nothandskrift eller om stycken ur denna:
Hlawiczka, K. (1968). Grundriss einer Geschichte der Polonaise bis zum Anganf des 19. Jahrhunderts. Svensk tidskift för musikforskning, 50, 51-124.
Landtmanson, S. (1912). Menuetter och polska dantzar. Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1912, 78-125.
Landtmanson, S. (1914). De senaste karolinska musikfynden. Karolinska förbundets årsbok, 1913, 389-405.
Nedospasova, A. (2009). Svenska musiker som krigsfångar i Sibirien. Tidig musik, 2009(1), 20-24.

Foto: Stifts- och landsbiblioteket i Skara

tisdag 4 oktober 2011

Porträttarkivet på Stifts- och landsbiblioteket i Skara



Under Konstnatten 1 oktober visade Stifts- och landsbiblioteket upp den porträttsamling som legat närmast orörd i sina kapslar sedan 1800-talet. Över 5000 porträtt främst i form av gravyrer, men även teckningar och målningar finns i samlingen.

Porträttsamlingen har digitaliserats, men har inte varit fritt tillgänglig online - förrän nu. Sedan slutet av augusti läggs bilderna ut i bibliotekets Flickr-flöde: Porträttarkivet, och är även åtkomliga via sina katalogposter i den lokala bibliotekskatalogen i Skara eller genom en presentationssida för Porträttsamlingen på Skara kommuns webb - naturligtvis kan man även googla sig in eller söka direkt i Flickr. Antalet utlagda bilder ökar stadigt.

Det är dock något alldeles extra att se materialet i fysisk form, och de som kom och tittade under Konstnatten kunde höra Johan Frick, som varit den som digitaliserat och katalogiserat bilderna, berätta om samlingen på plats. Mina favoriter i materialet är de karolinska porträtten, så avhandlingen Det karolinska porträttet : ideologi, ikonografi, identitet av Martin Olin från 2000 känns relevant i det här sammanhanget.

Mer om Porträttarkivet och arbetet i projektet med digitaliseringen går att läsa i denna artikel:
Frick, J. (2010), Historia i blixtljus. Porträttarkivet på Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Västergötlands fornminnesföreningens tidskrift, 2009/2010, 261-267


Foto: Helena Backman