Translate

måndag 28 november 2011

Återigen en vacker bok...

Mot mitten och försvinnandet / David Svensson, [text: Judith Hoos Fox]

Har återigen fått en riktigt fin bok i min hand, denna gång med bilder av collage och bokblad av konstnären David Svensson, utgiven på Kalejdoskops förlag 2010. Se exempel ur boken på David Svenssons egna sidor: Mot mitten och försvinnandet.
Det är i sådana här sammanhang som jag verkligen uppskattar ett vackert tryck i en modern bok. "Känslan" i pappret når ända fram.

Jag citerar några rader ur den sparsamma text som presenterar bilderna: "Böckernas liv avspeglas i de här ömtåliga sidorna. Boken är mediet som överför en historia, och den tomma sidan är egentligen inte alls tom. Historians ram bildar också en historia."
Så sant, så sant...

Historiska uniformer, del 2


Intressant nog avbildas de franska trupperna som enda grupp inne i en till synes klassisk, europeisk stadsmiljö. De utgör de trupper som framställs som mest civiliserade, medan de övriga återfinns i en neutral fältmiljö.

Denna civiliserade framställning av fransmännen kan jämföras med den mer vilda bilden av kosackerna. Deras vida byxor skiljer sig markant från de europeriska truppernas för tiden mer tighta mode, frisyrer, mustascher och skägg likaså. Vi har väl kvar samma bild av kosacker än idag från film och litteratur.

Förutom förekomsten av något kiltliknande plagg - man kan undra om de engelska trupperna verkligen såg ut så här, eller om illustratören låtit fantasin flöda en aning - uppvisar engelsmännen tydligast det då rådande polisongmodet. Alltför sällan ser man sådant idag.





Bilderna är hämtade ur:
Ljunggren, C. J. (1855). Minnes-anteckningar under 1813 och 1814 årens kampagner uti Tyskland och Norge. Stockholm: Bonnier.

Foto: Helena Backman

torsdag 17 november 2011

Historiska uniformer, del 1

Trots att det är något så fasansfullt som krig som denna bok handlar om, kan jag inte låta bli att att njuta av de vackra, kolorerade bilderna som visar de olika nationaliteternas uniformer i fält. Jag tycker att det finns så många fina avbildningar bland de 14 plancher som ingår i denna skrift, att jag delar upp dem i två omgångar.

Detta första inlägg visar bilder på de svenska soldaterna så som man får förmoda att de tedde sig i fält i början av 1800-talet. Det är mycket gult och blått, och så de imponerande huvudbonaderna av olika slag.

För att se svenska historiska uniformer på riktigt får man bege sig till något av alla de militärhistoriska museer som finns runt om i Sverige. Armémuseum i Stockholm är självskrivet, på närmare håll för min egen del ligger Garnisonsmuseet i Skövde.

I nästa inlägg tänkte jag lägga upp bilder på utländska uniformer - kilt utlovas.



Bilderna är hämtade ur:
Ljunggren, C. J. (1855). Minnes-anteckningar under 1813 och 1814 årens kampagner uti Tyskland och Norge. Stockholm: Bonnier.

Mer att läsa om svensk historisk uniform:
Leismark, A. (2008). Knäpp knappen! Om svenska arméns uniformsknappar. Strängnäs : Krutrök media
Olsson, S. (2011). Svenska arméns uniformer 1875-2000. Stockholm: Medström.



Foto: Helena Backman

söndag 13 november 2011

Det antika Capitolium


I en äldre bok om romersk historia hittade jag denna gravyr, en översiktsbild som visar hur det gamla Capitolium tedde sig ur fågelperspektiv. Vanliga kartor i all ära, men dessa vanliga stiliserade framställningar som är tänkta att ge betraktaren en visuell uppfattning om hur en plats eller en ort sett ut - eller fortfarande ser ut - tilltalar mig mycket.

Google maps har tagit detta till ytterligare en nivå med sin street-view. Jag är nyfiken på hur ofta bilderna i denna street-view kommer att uppdateras, eller om dessa så småningom kommer framstå lika frusna i tiden som denna gravyr.

torsdag 3 november 2011

Kända alkemister

Johann Konrad Dippel (1673-1734) föddes på slottet Frankenstein nära Darmstadt i Tyskland. Han var en tysk pietist, alkemist och läkare, och tillbringade några år i Sverige, där Emanuel Swedenborg var en av hans anhängare för en tid. Till slut föll han emellertid i onåd och blev förvisad tillbaka till Tyskland.

Som alkemist och läkare lyckades han framställa ett för medicinskt bruk betydelsefullt stimulantia för nervsystemet som gick under namnet "Dippels olja" och användes som ett antihysteriskt och krampstillande medel.

Med tiden isolerade han sig alltmer och hängav sig åt sina experiment i sitt laboratorium i Wittgenstein. Under denna tid blev han anklagad för gravskändning och för att ha experimenterat med döda kroppar. Eftersom han hade kopplingar till slottet Frankenstein, har det i modern tid gissats att han varit en förebild för Mary Wollstonecraft Shelleys monsterskapare Victor Frankenstein, men detta är högst osäkert.

Hans liv verkar innehållsrikt nog för att kunna ligga till grund för en spännande bok även utan monster.

Nicolas Flamel (1330–1418) var en fransk skrivare som är känd för eftervärlden som alkemist, eftersom han var författaren bakom ett berömt verk om “de vises sten”. Enligt myten ska han ha även ha lyckats tillverka denna ”de vises sten” som omvandlar bly till guld, och livselixir som ska ha skänkt honom och hans fru odödlighet.

Han har också lämnat spår i skönlitteraturen och nämns bland annat i Victor Hugos Ringaren i Notre Dame, Umberto Ecos Foucaults pendel och Dan Browns Da Vinci-koden. Men idag är han kanske mest känd för att förekomma i J. K. Rowlings första bok, Harry Potter och de vises sten.

Mer att läsa om Dippel och Flamel finns här:
Johann Konrad Dippel, 1673–1734 / E. E. Aynsley and W. A. Campbell
A Detailed Biography of Nicolas Flamel / by Reginald Merton


Foto: Stifts- och landsbiblioteket i Skara

tisdag 1 november 2011

Album amicorum


En stambok, eller ett album amicorum ("vännernas bok") som det heter på andra håll, är en föregångare till dagens autografalbum. Företeelsen lär ha uppstått i Tyskland redan på 1500-talet, och det blev snart mode bland studenter i Europa att ha med sig en sådan bok på sina bildningsresor, eller då de flyttade mellan olika universitetsorter under sina studier.

Både lärare och studenter skrev hälsningar till varandra i dessa böcker, och idag berättar de om vilka personer som träffat vem ute i det lärda Europa.

Ibland finns även illustrationer med bland de skrivna bidragen, och här är några små exempel ur en av de stamböcker som informatorn Carl L. Kämpe hade med sig på sina resor i Europa under slutet av 1700-talet. Den mest kända illustrationen ur just denna stambok är en kolorerad teckning av Elias Martin som ni kan se här: Elias Martin i Kämpes stambok.

Stamböckerna utgör idag spännande källor till förhållandet mellan personer under denna tid - vilka som kände varandra, vilka som träffats, vem någon haft som lärare - som komplement till andra källor som matriklar och korrespondens.


Mer att läsa om denna och andra stamböcker i Skara:
Sallander, H. (1980). Stamböcker i Skara stifts- och landsbibliotek. Skara: Skara stifts- och landsbibliotek.

Foto: Helena Backman