Translate

torsdag 27 december 2012

"Et ganska stort nöje..."

Inte skulle man idag bli glad om man plötsligt upptäcker att en bekant skrivit i den bok man lånat ut och just fått tillbaka. I synnerhet inte då man gjort sig besväret att just ha fått den inbunden.

Men vem vet, tvåhundra år senare är det kanske någon som uppskattar det. Någon bibliotekarie, kanske.

1809 - eller strax innan - lånade Carl L. Kämpe ut sitt tre år tidigare inköpta exemplar av den anonymt utgivna Resa i Levanten år 1796. Öfversättning från fransyskan af M. Hasselrot., tryckt av Leverentz i Skara 1805.


Författaren bakom denna bok är en Pehr Olof von Asp (1745-1808). Under en resa till Konstantinopel och Grekland förde han en dagbok på franska som senare översattes och utgavs.

Kämpes vän Carl Christoffer Gjörwell (1731-1811) tackar för lånet genom att skriva in en kommentar på insidan av pärmen:

"Tackar ödmjukast för lånet af denna bok, hwars läsning gjort mig et ganska stort nöje. Den finnes recenserad uti bilagde st. 6 af Brefväxlingens sjette band. Norrmalm, d. 4 apr. 1809.
Gjörwell."


Som bibliotekarie tycker jag att det är härligt att på ett sådant här sätt kunna följa hur en bok lästes och uppfattades - som här ända ned på exemplarnivå.



Foto: Helena Backman

onsdag 19 december 2012

Ett graverande porträtt

För den som tyckt att det varit tyst i denna blogg väl länge, kan nu få veta att det betyder att jag skriver för andra medier istället. Idag kom exempelvis nyaste numret av Mimers brunn från tryckpressarna, och där finns en artikel av undertecknad att läsa. Den handlar om "konstnären" Lundberg, som ligger bakom porträttet här bredvid på Petrus Brodd (1682-1771). Lundberg har även många andra graverade porträtt på sitt samvete - för att inte tala om ett brott, för vilket han dömdes till döden...

Petrus Brodd var domprost i Skara och har fått ett hårt omdöme i Skara stifts herdaminne: "Domprosten Brodd var utan tvifvel en lärd och skicklig man; men om hans enskilda lif är ej mycket berömligt att säga. Han var smutsigt girig och förde ett mycket cyniskt lefnadssätt. Som 80-årig gubbe sågs han gå omkring med en liten flaska i stadens salubodar och bedja om ett mått vin, hvilket han under åtlöje fick till skänks. En tid efter sedan han blifvit gift med biskop Forssenii brorsdotter, beklagade han sig för biskopen öfver hennes slösaktighet, och bad honom 'taga sin jänta tillbaka.'" (Warholm 1871, s. 58)

Han ska enligt Warholm dött av phtiriasis, "lussjukan". Denna numera inte längre förekommande - till och med ifrågasatta sjukdom - sades uppkomma "af utsväfvande lefnadssätt i förening med osnygghet" (Bondeson 1992, s. 60). Brodd har alltså inte fått någon vacker beskrivning i Warholms herdaminne. Detta porträtt hjälper inte heller till för att försköna hans minne.

Källor:
Bondeson, J. (1992). Medicinhistoriskt kuriosakabinett. Essayer. Kivik: Kiviksgården.
Warholm, J.W. (1871). Skara stifts herdaminne. Mariestad.

Bild: Stifts- och landsbiblioteket i Skara

söndag 25 november 2012

Bokbandsutställning på Uppsala universitetsbibliotek

Ett besök på Uppsala universitetsbibliotek är just nu ett absolut måste för den som har det minsta intresse för äldre böcker och bokband. Fram till sista april 2013 pågår en temautställning i väggmontrar i Carolina Redivivas utställningslokal, som visar på bokbandens utformning, spår av läsande och ägande och vad detta kan berätta för oss idag om bruket av böcker och synen på både dess innehåll och boken som föremål. Formgivningen av utställningen är också väl värd att njuta av.

För dig som inte har möjligheten att ta dig till Carolina Rediviva är utställningskatalogen en pärla. Den bär samma namn som temautställningen i sig:
"för En tunna Rågmiöll."



Foto: Carolina Rediviva på 1860-talet, Upplandsmuseet

fredag 23 november 2012

Turistkartor över Paris och London

Turistkartor över Europas storstäder tycks varit sig lika de senaste tvåhundra åren. Jag har nyligen tittat på turistkartor från tiden kring sekelskiftet 1800, och känner lätt igen upplägget från de stadskartor man plockar till sig på turistbyråer idag - stadsplanen i detalj, med särskilt utmärkta sevärdheter, restauranger och hotell, som velat rikta sin marknadsföring mot resenären på det här sättet.

Men inte medföljer längre de snygga fodralen som skyddat kartorna in i vår tid. Det gula fodralet av kartong som matchar tyget som kartan är fäst på är min favorit av Pariskartorna.

Londonkartorna har enklare omslag i marmorerat papper, vilka ändå skyddat de hopvikta kartorna in i nutid.

I det här fallet tilltalar mig den paketerade kartan mig mer än den stadsavbildande kartan i sig. Dess funktion som vägvisare och reskamrat blir tydlig då den kan stoppas ned i en rymlig ficka, tyg, papper och kartong väger lätt på resan. Ett bruksföremål som får fortsätta att vara just ett bruksföremål och inte ramas in på en vägg, trots det vackra trycket som bevarats oförstört i mer än tvåhundra år.

Foto: Helena Backman

lördag 17 november 2012

Göteborgs stadsmuseum

Jag har tillbringat en dag i Göteborgs stadsmuseums lokaler, liksom flera gånger tidigare. Själva byggnaden är riktigt imponerande med en spännande historia från 1700-talet och framåt. Museet presenterar byggnaden i text och bild på nätet:
"Göteborgs stadsmuseum ligger i Ostindiska huset som uppfördes av Ostindiska kompaniet under mitten av 1700-talet. Under ett besök på Göteborgs stadsmuseum får du tillgång till en av Göteborgs äldsta och kulturhistoriskt mest intressanta byggnader, en miljö som påminner om den tid då skepp lämnade Göteborg för att segla till Kina."

I anslutning till entrén finns även en mycket trevlig separat liten utställning kring byggnadens historia.

Läs mer på museets hemsida: Göteborgs stadsmuseum.

Sedan 2011 finns även ett anslående vackert konstverk, "Göteborg på nytt", i form av ett fotomontage uppsatt i foaljén, utanför hörsalen. Endast en del av konstverket syns på fotot nedan. Många bilder har här vävts samman av konstnären David Molander. Jag rekommenderar varmt ett besök på hans hemsida för fler exempel på hans digitala fotokonst, av vilka en del verk får mig att tänka på cyberpunk och dystopiska dataspelsmiljöer - mycket snyggt!


Foto: Helena Backman

lördag 10 november 2012

Aschaneus uppmärksammas igen

I ett tidigare inlägg berättade jag om Martin Aschaneus återfunna manuskript från tidigt 1600-tal. Detta har nu återigen uppmärksammats.

Fornminnesinventeringen från 1600-talet finns nu med som exempel på en digitaliserad handskrift ur Stifts- och landsbibliotekets gömmor i ett gästinlägg i Librisbloggen från Kungliga bibliotekets Librisavdelning.


I senaste numret av den populärvetenskapliga, lokalhistoriska - och mycket trevliga! - tidskriften Mimers brunn finns även en kortare artikel om detta fynd publicerad. Jag tycker att det är otroligt roligt att samlingarna uppmärksammas i helt olika medier och ur helt olika aspekter på detta sätt. Nu gäller det för mig att även nå ut med bredden i samlingarna. Jag hoppas därför återkomma med fler inslag i exempelvis Mimers brunn framöver.

Foto: Helena Backman

söndag 4 november 2012

Byggnader, rum, samlingar...


Ett boktips till ruggiga höstkvällar: Bibliotek och arkitektur från Arkitekturmuseet har några år på nacken vid det här laget, men innehåller tidlös och intressant läsning. Titeln säger något om innehållets bredd, 28 kapitel om allt från nutida arkitektur till äldre samlingar, sammanhållna av temat där bokens och samlingarnas rum står i centrum. Särskilt kapitlen om Skoklosters bibliotek, Bernadottebiblioteket och rum för Kungliga bibliotekets kart- och bildsamlingar lockar mig till läsning, men här finns även många andra nedslag att grotta ned sig i.

Gram, Magdalena, red. (2002). Bibliotek och arkitektur. Byggnader, rum, samlingar. Stockholm: Arkitekturmuseet.

måndag 29 oktober 2012

Textfragment


Var som helst kan de sticka fram, ur spruckna ryggar och bakom lossnade försättsblad - små remsor och bitar av makulatur, strimlade handskrifter och inkunabler.

Visst var det ett sätt att återanvända katolska handskrifter och tryck efter reformationen, men nog blir man nyfiken på exakt vad det är i varje enskilt fall som har fått ge upp sin roll som läst skrift och blivit något som håller ihop senare tiders böcker.



Precis som texter ofta bygger på - eller reflekterar över - tidigare författares texter och tankar inuti böckerna, byggs här även den fysiska boken upp med dolda lager av tidigare texter. Rätt intressant att tänka på att många böcker efter reformationen kan ha en katolsk ryggrad.


Foto: Helena Backman

söndag 28 oktober 2012

Diskreta smådjur


På ett papper som använts till omslag kring många böcker i samlingarna, som jag så många gånger hållit i, fann jag plötsligt en liten spindel som jag aldrig sett där förut. Från att ha varit ett rätt intetsägande blommigt - om än färgglatt - papper, fick växterna nu en smula liv. Att det rör sig om en korsspindel kan man tydligt se då man tittar närmare.

Här finns ett synnerligen snarlikt pappersomslag, och nog har även här en spindel fastnat på bild: Papperband från Kungliga biblioteket.

Foto: Helena Backman

onsdag 17 oktober 2012

Solens olika ansikten


Jag har en svaghet för äldre astronomiska tryck. Beroende på typen av illustrationer och kvaliteten på dessa ser symbolen för solen olika ut i olika verk. Enkla träsnitt kunde illustrera de tryck som tjänade som studielitteratur för de unga elever på gymnasier som skulle lära sig att rätt mäta sig till årets kyrkohögtider utifrån egna beräkningar. Finare gravyrer började under 1600-talet att illustrera påkostade vetenskapliga verk.

I höstrusket kan man behöva tänka på soligare tider. Här följer några - i mina ögon charmiga - solar från 1600-talet.

Den plirögda solen i det grova träsnittet till vänster är hämtad ur Breviarivm compvti ecclesiastici, siue explicatio calendarij vulgaris Rom: in ecclesiâ vsitati, ... Data ex antiquorum computo, & proposita discentibus scholæ Wex. à Ioanne Baaz, tryckt 1618.




Här till höger en mer allvarsam graverad sol ur Les tables perpetvelles de Philippe Lansbergve des movvements celestes. Ensemble ses theories nouvelles d'iceux mouvemens celestes. Et le tresor d'observations astronomiqves de tous temps, conferées avec les tables, tryckt 1634


Och slutligen nedan en belåtet leende sol ur Petri Hoffwenii ...Synopsis physica, disputationibus aliquot academicis comprehensa. Editio secunda cum figuris, tryckt 1698.


Foto: Helena Backman

lördag 13 oktober 2012

Långt borta i tankarna

En och annan ung man genom tiderna har väl drömt sig bort till exotiska platser i världen genom att läsa en bok. Den belgiske katolske prästen Louis Hennepin (ca 1626-efter 1701) har författat Neue Reise-Beschreibung durch viele Länder, weit grösser als gantz Europa, die neulichst zwischen Neu-Mexico und dem Eiß-Meer in America entdecket worden, tryckt 1698, som kan locka tankarna mot äventyr på annat håll.

Hennepin reste till Nya Frankrike i Nordamerika 1675. Han följde 1680 med den franske upptäcktsresande Robert Cavelier de La Salle på hans jakt efter Mississippiflodens källa. På vägen namngav Hennepin bl.a. Niagarafallen. 1683 var Hennepin tillbaka i Europa igen, och skrev här några beskrivande verk om Amerika, kända för att innehålla många felaktigheter uppgifter. Neue Rese-Beschreibung är en av dessa.

Men naturligtvis finns det annat på närmare håll som kan locka en läsare. På försättsbladet har kanske handen tecknat något annat - eller någon annan - som uppfyllt tankarna.


Foto: Helena Backman

fredag 12 oktober 2012

Ordning på bibliotekshyllorna

Efter detta mitt inlägg: Ordning på 1600-talet, funderade jag en hel del på hur ett bibliotek ordnat efter ett system med inklistrade papperslappar skulle se ut i verkligheten.

Idag fick jag syn på gravyren som gav svar på detta, visande det Kejserliga Biblioteket i Wien som det är avbildat i Edward Browns Auf genehmgehaltenes Gutachten und Veranlassung der Kön. Engell. Medicinischen Gesellschaft in London Durch Niederland, Teutschland, Hungarn, Serbien, Bulgarien, Macedonien, Thessalien, Oesterreich, Steirmarck, Kärnthen, Carniolen, Friaul, &c gethane gantz sonderbare Reisen ..., tryckt 1686. Här ser vi biblioteksassistenterna(?) klättra högt uppåt bokraderna för att ta fram efterfrågade verk bland alla de böcker som står med snittet utåt mot rummet. Nog kan man då förstå att de under 1600-talet så vanliga släta och outsmyckade pergamentbanden kommer väl till pass, eftersom de torde vara lätta att dra fram och ställa tillbaka på hyllan.


Om detta är en sanningsenlig avbildning kan jag inte uttala mig. Jag tror dock att böckerna i detta Leopold I:s bibliotek i Wien vilat i de bästa händer, eftersom Peter Lambeck (1628-1680) varit bibliotekarie för samlingen. Han ska där ha gjort en betydande insats genom att ordna biblioteket och föra kataloger över dess innehåll. Katalogerna har ett stort värde än idag, då de är en källa till dagens kunskap om den äldre tyska litteraturen och språket. Han har även varit författare till betydande bibliografiska verk och andra ämnen.

Två av hans verk kan man läsa fritt tillgängligt i digital form via Münchener DigitalisierungsZentrum Digitale Bibliothek: Två digitaliserade verk av Peter Lambeck.

Porträttet är hämtat ur Stifts- och landsbiblioteket i Skaras Porträttarkiv.


Även knytband och bokspännen skymtar fram här och där bland böckerna på hyllorna, men en liten svit med böcker ser faktiskt ut att stå med ryggarna vända ut mot rummet. Det är dock ingen tvekan om att detta är ett undantag som bekräftar den rådande regeln.

Jag är dock fullt nöjd med dagens vana att placera böckerna med bokryggen utåt. Stadigt påklistrade hyllsignumsetiketter sitter säkrare än de utvikta pappersetiketterna i detta 1600-talets bibliotek.



Jag hoppas kunna återkomma till den raritetskammare - eller rentav kuriosakabinett - som skymtar i bakgrunden...


Hela kopparsticket ser du om du klickar på och förstorar denna bild:

Lån och hantering av biblioteksböcker


Jag ska närma mig ett känsligt ämne: hemlån och hantering av biblioteksböcker.

Idag ser vi inga speciella förmaningar från biblioteket i våra låneböcker - kanske endast en rad på ett löst informationsblad om lånetider och -regler.

På den tiden de flesta uppfattade böcker som värdefulla - inte bara rent ekonomiskt, utan även som kunskapsförmedlare - satt ofta förmanande etiketter inklistrade i böckerna. Ett kortfattat utrop från Björsäters sockenbibliotek får inleda.

En något längre anmodan medföljde böcker på hemlån från Skara bibliotek i en gång i tiden. Notera att böckerna skyndsamt skulle återlämnas om någon smittsam sjukdom utbröt i hemmet. Jag undrar vad det fanns rutiner för desinficering av sådana potentiella smitthärdar? Jag tänker också att föräldrar idag nog kan tänkas låna hem en trave böcker från biblioteket till sjuka barn därhemma.

Goodtemplarlogen Carl IX:s Folkbibliotek, Mariestad, har samtliga låneregler inklistrade i boken. Ingen tveksamhet om vad som gäller här.

Mest utförlig kring själva lånerutinen är de inklistrade föreskrifterna från Göteborgs Arbetareförenings Bibliotek. "... den, som ur Biblioteket önskar låna bok, skall vid anmälan derom uppvisa egen behörigen qvitterad motbok med Föreningen, hvarefter Bibliotekarien tillställer den lånesökande ett formulär till ifyllande. Sedan sagde formulär blifvit behörigen ifyldt, återlemnas detsamma till Bibliotekarien, som då utlemnar den önskade boken." Jag tycker att det är något tilltalande över att bibliotekarien stavas med stort B - på den tiden besatt nog titeln en aning mer pondus än vad som idag är fallet.

Nog känns biblioteksboken betydligt mer lättillgänglig idag.


Foto: Helena Backman

torsdag 11 oktober 2012

Stallmästarkonsten

För den som vill bli bevandrad i stallmästarkonsten, finns denna "kurs" att studera. Boken Theoretisk cours uti stallmästare-vetenskapen är författad av en man med gedigna kunskaper. Adolf Emanuel Lewin (1758-1819) hade i tjugoårsåldern studerat just ridkonst i Tyskland, Österrike, Ungern, Italien, Frankrike och Danmark, och blev därefter beridare i Hovstallet i början av 1780-talet. 1784 blev han löjtnant och stallmästare vid Östgöta kavalleriregemente, därefter ryttmästare i armén 1789 och slutligen stallmästare vid Krigsakademien 1792-1796. Efter att denna bok blivit utgiven, blev han hederutnämnd till överstelöjtnant tack vare "förtjänster av stallmästarekonsten".
Om innehållet i boken kan jag inte uttala mig, men jag tycker hästillustrationerna är riktigt härliga - de "flygande" hästarna med sina stolta ryttare på de nedersta gravyrerna kan väl få vem som helst att bli lockad att få ägna sig åt den ädla stallmästarkonsten.






Foto: Helena Backman

söndag 7 oktober 2012

Existerande enhörningar - och andra...

Mytologiska väsen har fascinerat människor i alla tider. På 1600-talet började man dock vilja se på sådana här saker mer vetenskapligt.

Thomas Bartholin (1616-1680) var läkare, teolog och matematiker i Danmark, och har främst gjort sig känd för sin beskrivning av lymfsystemet, en upptäckt han gjorde samtidigt med Olof Rudbeck, vilket ledde till en lång dispyt mellan de två.

Boken Thomæ Bartholini Casp. F. De vnicornv observationes nouæ. Accesserunt de Sureo Cornu Cl. V. Olai Vvormii Eruditorum Iudicia behandlar emellertid enhörningar ur olika aspekter, och har graverade illustrationer av existerande enhornade varelser i djurriket och i exempelvis antika avbildningar.

Uppgifter från den danske läkaren och antikvarien Ole Worm (1588-1654), som hade tagit hand om Thomas Bartholin efter hans faders död, har också kommit med på ett hörn. Ole Worm (lat. Olaus Wormius) uppfostrade den unge Thomas Bartholin efter dennes faders död. H. P. Lovecraft har för övrigt lånat hans namn till en fiktiv karaktär, Olaus Wormius, som anges som översättare av boken Necronomicon.

Nog finns här även en och annan illustration som verkar väl fantastisk, och vars förlaga troligen skulle passa bäst i den tidens välfyllda kuriosakabinett. Ole Worms eget storslagna museum med samling av kuriösa föremål från jordens alla hörn innehöll nog ett och annat som platsar i denna lilla skrift.

Just detta exemplar av boken har ägts av biskopen i Skara Jesper Svedberg.



Foto: Helena Backman

lördag 6 oktober 2012

Stambok med musik


I den stambok tillhörig Olof Andersson Knös, som jag redan tidigare lagt ut bilder ur, finns ett uppslag med musik. En sång med noter och text har skrivits in som hälsning av Carl Fredrik Nordenskiöld (1756-1828), daterad i juli 1787, tyvärr utan närmare angivelse om datum eller ort. Två akvareller medföljer musiken. Det är för mig obekant vad det är för sällskap som åsyftas.

Nordenskiöld arbetade bland annat vid Riksarkivet, och var även riksdagsman, men det är som mystiker och swedenborgian som han gjort sig känd för eftervärlden. Han räknade sig redan 1779 som en anhängare till Swedenborgs lära, och bodde 1783-1786 i London för att tillsammans med de swedenborgianska sällskapen där hjälpa till att föra ut deras idéer. Han översatte och spred Swedenborgs skrifter i Sverige, vilket inte var lätt vid denna tid. Det var här förbjudet att trycka och sprida Swedenborgs verk, så istället kopierades de för hand eller smugglades in från utlandet och spreds på så sätt till intresserade läsare.


Litteratur:
Sallander, H. (1980). Stamböcker i Skara stifts- och landsbibliotek. Skara: Stifts- och landsbiblioteket.

Foto: Helena Backman

söndag 30 september 2012

Konstnatten 2012


Igår inföll 2012 års Konstnatt i Skara. Detta innebär att denna blogg firar ettårsjubileum i dagarna. Återigen har jag tjänstgjort hela natten, och fått träffa konstvandrare med frågor om både biblioteket med samlingarna och utställningarna.

I år fanns en privat vykortsutställning i Forskaravdelningens lokaler, men även ett par montrar med brev och teckningar från senare hälften av 1800-talet av en ung baron von Essen, Baron "Reje" kallad, ur våra egna samlingar. Jag har svårt att föreställa mig att han kunde ha anat att hans mycket personliga små illustrationer till nära vänner 150 år senare skulle ligga utställda i monter, till allmän beskådan.

Baron Reje illustrerar händelser omkring honom ibland humoristiskt realistiskt, ibland i överförd bemärkelse i någon symbolisk form. Här bredvid ger oss hans illustrationer ingen tvekan om att han varit svårt magsjuk.

Hans porträtt av vänner och bekanta slår ofta över i ren karikatyr. Teckningarna ger oss en inblick i hans vardagsliv, men även relationer och personliga tankar, som för oss i nutiden kan få porträttera periodens sätt att se på livet i detta samhällsskikt.

Antalet besökare på detta årets Konstnatt var betydligt mindre lägre än förra året, men detta var förväntat då det inte fanns lika många aktiviteter i resten av huset som förra året. Vi får se om Konstnatten - och bloggen! - finns kvar även nästa år.

Foto: Helena Backman

fredag 21 september 2012

Ordning på 1600-talet


En variant på sättet att märka böcker med titel, författare eller ämne direkt på snittet, var under 1600-talet att klistra fast en pappersetikett i boken - på pärmens insida eller på ett blad. Den här lappen kan vikas in vid läsning, men håller böckerna ordnade under tiden de står eller ligger på hyllan.

Jag har stött på ett par sådana exempel, ovan i Jean Bodins Vniversæ natvræ theatrvm. In qvo rervm omnivm effetrices causæ, & fines contemplantur, & continuæ series quinque libris discutiuntur..., tryckt 1605, samt nedan i ett defekt exemplar av De Subtilitate av Girolamo Cardano, tryckt 1552.


Några fler exempel på sådana här etiketter finns att se på en härlig blogg från raritetssamlingen på Princeton University, med namnet Notabilia. Gå direkt till inlägget via denna länk: Title labels.

Foto: Helena Backman

torsdag 20 september 2012

Sator Arepo Tenet Opera Rotas - igen



Efter mitt förra inlägg om Sator Arepo-formeln här: Sator Arepo Tenet Opera Rotas, har jag idag stött på en bok som innehåller inte mindre än fyra av dessa fyrkanter, en påbörjad oräknad. Boken ifråga, vars ägare varit så rädda för stöld - eller kanske rastlösa i klotterfingrarna - är Philipp Melanchthons Examen eorvm, qvi avdivntvr ante ritvm publicæ ordinationis, qua commendatur eis ministerium evangelii : Traditum Vvitebergæ, anno 1554., tryckt 1590. Åtminstone ett par av fyrkanterna har förmodligen tillkommit 1634 eller dessförinnan.


Foto: Helena Backman