Translate

fredag 27 april 2012

Menologion sive computus ecclesiasticus

Även i detta inlägg håller jag mig kvar i Västerås.

Mattias Andreæ Alsbeckius (d. 1642)
, rektor vid Västerås gymnasium, författade en liten lärobok med namnet Menologion sive computus ecclesiasticus. Denna lär ut hur man kunde räkna ut hur årets rörliga kyrkohögtider inträffar, alltså helger som påsk och pingst. Svenskt biografiskt lexikon berättar hur detta gick till: "Beräkningen gick närmast ut på att — med tillhjälp av söndagsbokstav, gyllental och epakt — på enklare vis än det strängt astronomiska uträkna påskterminen, som sedan lades till grund för de övriga högtiderna."

Svenskt biografiskt lexikon säger vidare: "A. visar sig dock vara för sin tid beläst och kunnig; man kan spåra förebilder till hans lärobok och avhandlingar hos flera utländska författare." Att just detta lilla exemplar flitigt använts som lärobok av flera generationer av studerande står klart, då den bär spår av många händer och marginalanteckningar.

Denna lilla anspråkslösa skrift tryckt 1639 innehåller några få illustrerande träsnitt, som jag tycker är charmiga i all sin kantighet.

torsdag 26 april 2012

Monterutställning på Västerås stadsbibliotek


Den som besöker Västerås stadsbibliotek får inte missa den monter som finns inne på fackavdelningen. Här visas delar av samlingarna som inte står framme i vanliga fall.

Just nu och under resten av våren pågår en utställning med djur och natur som visar vackra illustrationer från tre århundraden.

Kamelian i monterns nedre hörn kommer från Svenska trädgårdsföreningens tidskrift. De utställda årgångarna har tillhört Tärna sockenbibliotek, men finns nu i stiftssamlingarna på Stadsbiblioteket i Västerås.


Till vänster ett dramatiskt uppslag med kolorerade ormar ur Gotthilf Heinrich von Schuberts (1780-1860) Naturgeschichte der Amphibien, Fische ..., från 1824. Slitaget vittnar om många läsare genom åren.

Nedan ligger första sidan i flerbandsverket Memoires pour server à l'histoire des insects av René Antoine Ferchault de Réaumur (1683-1757) som utkom i fyra band 1734-1738. Det utvikta planschbladet med fjärilar visar prov de vackra gravyrerna i verket.



Passa på att se dessa och andra böcker i utställningen som pågår fram till sommaren!

Foto: Västerås stadsbibliotek

(Tack till Helena Aspernäs och Anne Lindström, Västerås stadsbibliotek)

söndag 15 april 2012

Bilden av biblioteket


Avbildade biblioteksmiljöer i det lilla formatet kan man passande nog hitta på exlibris. Här har jag hittat några personliga favoriter, allra främst denna första, som avbildar en biblioteksmiljö från 1700-talet.

Detta exlibris har tillhört ett för mig okänt lånebibliotek i början av 1900-talet, och grundaren gömmer sig nog bakom initialerna över dörröppningen. Att sitta och studera - eller bara lustläsa - i en sådan här miljö skulle vara härligt.

Och nog är det just idealbilden av biblioteket som man på detta sätt velat förmedla. Ett lånebibliotek såg nog inte riktigt ut som ett privatbibliotek ens då dessa började öppnas, men drömmen om det kunskapsfyllda rummet blir väl aldrig någonsin förlegad, även idag då kunskapen främst finns att hämta i avgiftsbelagda databaser på nätet.



Nästa exlibris härstammar dock från ett privatbibliotek, troligen runt 1900-1910. Även denna är symbolisk, och hur ägaren Otto Salmonsons egna bibliotek såg ut får vi inte veta. Han låter här visa hur böckerna öppnar ett fönster ut mot världen. Ett bibliotek är inte bara begränsade rum utan öppnar upp och vidgar vyer.

Kanske var detta även hans utsikt från hemmet - om detta vet jag inget - eller kanske visas en önskan om att fara ut på vidare vatten om tillfälle gavs.

Nattlampan lyser på detta sista exlibris. Kanske ägaren Carl Byström själv satt uppe under nattimmarna med skrivande. Annars är det en fin bild som även denna visar detta med eget skrivande och läsande som något som öppnar ögon och fönster, denna gång mot den mystiska och stämningsfulla stjärnhimlen. Den fallande stjärnan ger förhoppningen om infriade önskningar.

Det var mycket populärt att ha sitt eget exlibris runt sekelskiftet 1900, då trycktekniken blev billigare och snart nog var man hade råd att trycka upp sina egna. Idag skulle man väl till och med kunna printa ut sina egna exlibris på en bättre skrivare hemmavid. Men något av tjusningen över att smycka ut sina böcker med ett litet "konstverk" i denna lilla skala försvann förmodligen med den allt sämre papperskvaliteten och bindningarna i böcker från före 1900-talets mitt och in i nutid.



Samtliga bilder är hämtade ur Gustaf Sandströms exlibrissamling, som till en viss del kan ses här: Gustaf Sandströms exlibrissamling

onsdag 11 april 2012

Brandsläckning anno 1797


Efter all pyroteknik kan det passa bra att lära sig något om brandsläckning, och det av en man som var skicklig inom fyrverkerikonsten. Återigen har jag snubblat över en liten skrift som vill presentera vetenskapliga landvinningar, denna gång en liten skrift av F. J. von Aken med titeln Korrt afhandling om det bästa eldsläckningssätt med därtil lämpad brand-redskap och nödig brand-ordning från 1797. Denna lilla skrift presenterar de nya rönen inom fältet.

Franz Joakim von Aken (1738-1798) var apotekare och kemist i Örebro och Stockholm. Han har dock blivit mest känd som skapare till det Akenska eldsläckningsämnet, som innehåll alun, vitriol, lera och koksalt, och som blandat i vatten skulle sprutas på bränder för snabb släckning. Det framkom dock senare att ämnet är odugligt vid större eldsvådor.

Här nedan en beskrivning ur boken av en då modern och ändamålsenlig brandsläckare, inte särskilt lik dagens röda metalltuber.

onsdag 4 april 2012

Fyrverkeriföreställning anno 1765

För att få en uppfattning om hur fyrverkeriföreställningar kunde te sig på 1700-talet, får man gå till de beskrivande texterna och bilderna från denna tid. Jag har hittat ett litet tryck om fem sidor i folio, som i detalj beskriver en föreställning uppförd för Katarina den stora, så att ingenting går åskådaren förbi.

Trycket har titeln: Der Ruhm des Russischen Reichs in Waffen und die Unterhaltung desselben zur Friedens-Zeit durch die Sorge, Huld und Beyspiel Ihro Kayserl. Majestät Catharina der Zweyten Beherrscherin aller Reussen
In einer Allegorischen Feuerwercks-Vorstellung im Campement bey Krassnoje-Selo auf Veranstaltung Se. Erlaucht. Des Hrn. General-Feldzeugmeisters Grafen Grigorei Grigorjewitsch v. Orloff von dem Corps der Artillerie aufgeführet den 28 Jun. 1765.


Krasnoye Selo, där det hela utspelar sig, ska ligga i Sankt Petersburgstrakten, om jag förstått det hela rätt.

Detta fyrverkeri skulle bestå av en variation av olika sorters ”künstlicher Glanz-, Pomp,- Streit-, Luft- und Machinen-Feuerwerke” enligt en allegorisk plan som förklaras närmare i texten. Föreställningen börjar dock med bombardemang mellan en uppbyggd stadsutsikt och ett citadell, och dessa platser bombas till dess en mina spränger citadellet – vilket finns tydligt avbildat här till vänster - varefter det allegoriska fyrverkeriet tar vid, vilket dock enbart beskrivs i text. För att gissa oss till hur det kunde te sig i verkligheten kan man se på bilderna på förslag till scenerier nedan, hämtade ur Fréziers bok från 1747.



tisdag 3 april 2012

Fyrverkerier på 1700-talet

I samlingarna fann jag en instruktionsbok om hur man tillverkar och åstadkommer spektakulära fyrverkerier från 1747 och fastnade för dess instruerande gravyrer: Traité des feux d'artifice pour le spectacle. Nouvelle édition, toute changée, & considérablement augmentée. Par F*** D.D.F.D.B.

Bakom detta namn döljer sig en Amédée-François Frézier (1682-1773), och när jag börjar läsa om honom, inser jag att här döljer sig ännu en spännande person.

Frézier var militäringenjör, matematiker, spion, och upptäcktsresande. Han ska ha blivit mest känd för att ha fört med sig en speciell sorts jordgubbar från Sydamerika till Europa, och därmed introducerat denna till den Gamla världen. Det lustiga i sammanhanget är att hans efternamn härstammar från det franska ordet för jordgubbe, och att släktens vapensköld bar tre jordgubbar.
I denna bok, som utkom först 1706 och sedan i denna reviderade upplaga, beskriver Frézier fyrverkerier och pyroteknik som underhållning, till skillnad från dess användning i krig. Denna bok blev ett standardverk för fyrverkerimakare, eftersom den ger instruktioner för tillverkningen av dekorativa fyrverkeripjäser.

Frézier gjorde flera resor till Sydamerika och gav ut studier från dessa resor. Han gjorde en militär karriär och fick ägna sig åt fortifikation. Det som fäster sig mest i beskrivningen av honom är dock det faktum att han sades läsa minst sex timmar per dag, främst reseskildringar och historia.

Men det jag fastnade för var de detaljerade gravyrerna som visar redskap kring tillverkningen och hur själva fyrverkerierna ska utformas i alla sina detaljer. Jag lägger därför några exempel på gravyer här nedan, bara för att ögat ska få njuta.