Translate

lördag 25 augusti 2012

Europeiska fladdermusnatten 25-26 augusti 2012

Jag vill absolut slå ett slag för ett så tilltalande evenemang som den Europeiska fladdermusnatten, med deltagande institutioner i länder runt om i Europa. I Sverige finns två inplanerade arrangemang i Stockholm respektive Taberg, men varför inte själv gå ut och "fira" natten med fladdermusskådning kring ditt eget hem?

Eftersom jag haft turen att bo helt nära domkyrkor under de senaste 25 åren, har jag haft nära till större kolonier. Vissa arters namn sätter fantasin i rörelse. Nog skulle man vilja se livs levande exemplar av till exempel fransfladdermus, mustaschfladdermus eller trollfladdermus?

Passa på att spana denna fladdermusnatt!

Bildsidan hämtad ur Schul-Atlas der Naturgeschichte des Thierreichs. Säugethiere av J. Schmitz från 1840.

fredag 24 augusti 2012

Hernquistska samlingen i Skara

Idag har jag varit på ett mycket trevligt besök på Hernquistbiblioteket i Skara, en del av SLU-biblioteket, vilket servar studenter och lärare på Sveriges lantbruksuniversitet på olika orter runt om i Sverige. Biblioteket ligger en trappa upp i Undervisningshuset på SLU:s campusområde, och har utsikt över trapphusets konst genom en glasvägg, vilket ger hela biblioteket en känsla av rymd.

Just biblioteket i Skara har en intressant historia. Peter Hernquist (1726-1808) nämns som den svenska veterinärmedicinens fader. Efter studier i Frankrike grundade han Sveriges första veterinärskola just här i Skara 1775. Än idag finns här utbildningar i veterinärmedicin och djurens omvårdnad, med mera.

I ett särskilt bibliotekshus från 1809 intill Veterinärmuseet - som i sig är väl värt ett besök - finns de äldre samlingarna, som går under namnet Hernquistska samlingen. Grunden till samlingarna utgörs av de böcker och skrifter som efterlämnades vid professor Hernquists död.

Rariteter och unika handskrifter inom ämnen som veterinärmedicin och hippologi finns här tillsammans med Hernquists efterlämnade papper. Byggnaden är uppförd just för att hysa detta bibliotek, och den prydligt ordnade samlingen passar verkligen fint i denna miljö.

Samlingens placering är även en viktig del av Skaras - men även veterinärhistorien i Sveriges - kulturhistoria. Dess tyngdpunkt inom naturvetenskapliga och medicinska områden balanserar upp Stifts- och landsbibliotekets äldre samlingar, som främst består av verk inom teologi och humaniora.

Tyvärr finns här idag en del brister i klimatanpassningen, men jag hoppas verkligen att en insats kan komma till stånd för att rätta till den saken, något som säkert skulle kunna låta sig göras. Det är både denna byggnad och denna samling väl värd!



Porträtt av Peter Hernquist:
Porträttarkivet, Stifts- och landsbiblioteket i Skara
Hästillustrationer hämtade ur verket:
Zwey Bücher ausserlesen und bewerth befundener Ross Artzneyen : in welchen Alle Merckmal und Zeicheneines guten Pferdes, dessen Alter, Gesundheit, Kranckheit, Wartung, heimlichen Tücke und Untugenden, nebenst vielen Experimentis und Artzneyen angezeiget werden, meistentheils in Hispanien, Franckreich und Welschland probiret und vor gerecht befunden worden / derer das Erste von Antoni le Pluvinel in Frantzösischer ; das Andere aber von Stephano Bracciolini, in hispanischer Sprache anfänglich beschrieben ; nunmehro aber ... ins Teutsche versetzt .... Erffurth, 1658.

måndag 20 augusti 2012

H.P. Lovecrafts födelsedag

Den 20 augusti 1890 föddes Howard Phillips Lovecraft, en författare och journalist som inspirerat många efterföljare inom skräcklitteraturen in i vår tid. Hans verk ges fortfarande ut i nyöversättningar och nytryck även på svenska. Cthulhu har blivit ett begrepp inom populärkulturen.

Till hans minne vill jag därför tipsa om en riktig läsupplevelse:
Novellen "A Study in Emerald" av Neil Gaiman väver samman Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes med Lovecrafts värld i en fullkomligt briljant berättad och även flerfaldigt prisbelönt historia. Den ingår bland annat i novellsamlingen Fragile Things som utkom 2007.


Naturligtvis gick mina tankar till Lovecraft då jag såg denna 1700-talsgravyr.

Gravyren hämtad ur:
Needham, J. T. (1747). Nouvelles découvertes faites avec le microscope par T. Needham, traduites de l'anglois. Avec un memoire sur les polypes à bouquet, et sur ceux en entonnoir. Par A. Tremblet. Tiré des transactions philosophiques. Leiden: Luzac.

onsdag 15 augusti 2012

Fler sniglar i vetenskaplig litteratur


Jag har inte sett så stora avbildningar av sniglar i äldre gravyrer tidigare, dessa mäter mellan 13 och 19 cm i längd över pappret. De ingår i ett verk med titeln Vlyssis Aldrovandi philosophi ac medici Bononiensis historiam naturalem ... De animalibus insectis libri septem. In qvibvs omnia illa animalia ...His adivnctvs est index geminus capitvm scil. & verborum copiosißimus, som utkom 1602. Skaras exemplar är tryckt i Frankfurt 1623 - kanske i en större och billigare upplaga, då papprets och tryckets kvalitet inte är den allra bästa. Men illustrationerna tjänar ändå sitt syfte, och gravören bakom utförandet uppges vara Joh. Thallin.

Den italienske läkaren och naturvetaren Ulisse Aldrovandi (1522-1605) sågs som "naturhistorikens fader" av Carl von Linné.

Hela verket finns digitaliserat och fritt tillgängligt på nätet via GDZ (Göttinger Digitalisierungszentrum).

Högskolebiblioteket i Skövde

Jag har åter haft ärende till ett forskningsbibliotek, denna gång i grannstaden Skövde. Här har jag själv arbetat en kortare tid, men det är inte ofta jag varit här bara i egenskap av låntagare.

Högskolebiblioteket i Skövde är ett typiskt modernt forskningsbibliotek tillhörande en högskola med utbildningar inom en rad varierande ämnen. Biblioteket befinner sig därför lika mycket i digital form på nätet som i det fysiska rummet på campus.

Men biblioteket som byggnad och lokal, och även dess rent geografiska läge, avspeglar hur högskolan värderar och ser biblioteket som sin källa till kunskap. Här i Skövde är biblioteket den första byggnad man ser på högskoleområdet, om man kommer från stadens centrum eller dess station.

När jag besöker bibliotek är det lokalerna jag lägger märke till. Trots att biblioteket på Skövde högskola ligger i ljusa lokaler, till stor del med imponerande takhöjd, finns här även lugnare platser för studier, som känns mer avskilda och ljuddämpade än vad lokalen först ger sken av.

De prydliga hyllorna och deras tydliga märkning påminner mig mycket om Högskolebiblioteket i Borås, men eftersom biblioteket i Skövde inte är lika stort, finns här inte samma opersonliga känsla av ödslighet som jag upplever där. Om jag skulle studera på heltid vid en högskola och sitta och studera i biblioteket så gott som dagligen, skulle jag föredra Skövde framför något av de större moderna högskolebibliotek jag besökt.

Biblioteket får även extra poäng för trevlig personal!

Foto: Helena Backman

fredag 10 augusti 2012

Den Spräcklote Wild-åsnan och andra djur


Innan kamerans tid var allmänheten beroende av rättvisande avbildningar och beskrivningar för att lära sig om företeelser i avlägsna länder, inte minst exotiska djur. Jag har tidigare lagt ut mer eller mindre fantasifulla avbildningar av djur, men har nu hittat en bok utgiven 1776 som vill beskriva och presentera alla möjliga däggdjur till gagn för allmänheten. Papprets och tryckets bristande kvalitet tyder på en stor och billig upplaga. Titeln säger allt:

Inledning til djurkänningen, eller redig beskrifning på härtils bekanta fyrfotade eller däggande djur; till allmänhetens nöje och nytta författad, och med nödiga figurer försedd, af Magnus Orrelius.

De stora människoaporna får inleda boken, och deras avbildning och beskrivning lyfter fram deras likhet med oss. Därefter redovisas inhemska och exotiska arter om vartannat, med avbildningar av varierande detaljrikedom.

Flera olika arter av bältor redovisas, tyvärr är endast den ensköldade avbildad. Kanske träsnittet inte riktigt gör djuret rättvisa, inte heller gett läsaren en fullkomligt klar bild av hur djuret egentligen ser ut. Därför kan den detaljerade beskrivningen av varje variant åtminstone ge läsaren en inre bild av hur djuret kan se ut.

Här ett utdrag ur beskrivningen av bältan med flest skölddelar i boken - kanske hade man inte stött på de ytterligare flersköldade bältorna ännu:


"Om Dafypus Novemcinctus, Bältan med nie gjördlar.
Denne Bältan är ej större än en knähund, och sit hemwist i södra Amerika, särdeles i Brasilien. Til öron, mun och tryne liknar den mycket en gris. Nosen är hel liten och långspetsad, med en lång och til myrfångsten tjenlig tunga försedd. Under halsen, käken och buken sitta här och där några hår; men skinnet är på dessa ställen hwitaktigt och mjukt såsom hos människor. Den öfrige kroppen är öfwerdragen med en tjock hud, med hwilken fästa sig twå stora stora sköldar, som tjena til hela kroppen beteckning, och äro af nio bälten sammansatte, hwilka åter bestå af grågula sammanlänkte skal-plåtar eller benhårda fjäll, och låta sig af huden skjutas inunder hwarannan."


Vissa djur känns lätt igen, så till exempel zebran, som i denna bok kallas Den Spräcklote Wild-åsnan, ett riktigt poetiskt namn.


Jag tänker mig att boken kunde ge många läsare på 1700-talet en utblick mot en värld som de aldrig skulle se med egna ögon. Själv får jag en inblick i hur en delvis främmande värld presenterades för dessa människor, människor som levde i en tid som jag aldrig kan få uppleva. Böcker och bilder bygger verkligen broar i både tid och rum.

onsdag 8 augusti 2012

En naken bok

Så har jag fastnat för en bok igen, denna gång inte lika mycket av innehållet som av själva utförandet. Inte bara jag tycker att den är anslående, Waldersten 365 av Jesper Waldersten valdes ut som Svensk bokkonst 2011. Formgivaren heter Patric Leo och boken är utgiven på förlaget Max Ström.

För mig går tankarna till alla de nötta bokband i samlingarna som som tappat hela eller delar av sina ryggar genom århundradena, och visar den bindning som aldrig var ämnad att synas. Den här boken har aldrig haft någon.

Att Waldersten förhåller sig även till andra böcker syns här och var bland de bilder, en för var dag under ett år, som fyller volymen.



Boken innehåller de bilder av Jesper Waldersten som han skapade löpande under ett år och lade ut på nätet: waldersten365.com

lördag 4 augusti 2012

Stola säteri

Stola herrgård har öppet för visningar och konserter under sommarmånaderna. Trots att jag besökt Stola flera gånger tidigare, har jag nu för första gången varit på en riktig visning av huset, en mycket trevlig upplevelse.

Stola har sina rötter under medeltiden, och i det närbelägna Fröslunda har ett stort offerfynd av bronsålderssköldar hittats, vilka visar på bygdens tidiga betydelse.

Från 1500-talet och fram till början av 1800-talet har Stola varit i släkten Ekeblads ägo, och det är således en Ekebladare, Claes d.ä (1669-1737), som låtit bygga det nuvarande stenhuset i början av 1700-talet.

Vissa delar av den undre våningen är idag omvandlad till modern bostad, resten av huset är i stort sett bevarat eller återställt till det utseende man tror att rummen en gång haft. Möbler och inventarier som skingrats under 1800-talet, då stenhuset stod obebott, har köpts tillbaka och således åter hittat hem.

Inne i stenhallen sitter en inmurad minnessten över en uppmätning av Stolas exakta position, en motsvarighet till dagens gps-positionering.

Denna mätning utfördes med en astronomisk kvadrant på solståndsdagen den 10 juni 1748 av ledamoten i Kungl. Vetenskapsakademien Petter Elvius.

Detta besök har troligen en koppling till att här då bodde Eva Ekeblad (1724-1786), född De la Garde, den första kvinna att väljas in i Vetenskapsakademien.

Som ett minne av detta återfinns också på övervåningen ett vackert målat överstycke som symboliskt återger både mätning och det dåvarande vårdträdet på Stola - naturligtvis en ek - som enligt Linné var beläget "två bösskott" från huvudbyggnaden. Redan vid denna tid var detta träd på väg att dö, och därför planterades en ny ek som vårdträd framför ingången. Denna sträcker idag sina beskyddande grenar mot huset.


Foto: Helena Backman