Skara stift firar 1000 år

I år firar Skara stift, Svenska kyrkans äldsta, sitt 1000-årsjubileum. 1014 utsåg nämligen ärkebiskopsdömet i Hamburg-Bremen den förste katolske biskopen i Sverige, Thurgot. Han finns omnämnd i Äldre Västgötalagen.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. År 1536 bröt den svenska kyrkan med katolicismen och reformationen innebar en genomgripande förändring av kyrkan. Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka år 2000. En jubileumsbok är under arbete innehållande artiklar om denna stiftets tusenåriga historia, utgiven av Skara stiftshistoriska sällskap. Den kommer att släppas i samband med jubileumsdagarna.

Under fredag och lördag 29-30 augusti i år kulminerar firandet med dagar fulla med seminarier, musik- och scenframträdanden, visningar och föredrag. Under söndagen den 31 augusti avslutas helgen med stor jubileumsmässa i Skara domkyrka.

Redan nu pågår en vacker utställning på Västergötlands museum, "Tusen år i kyrkans spår", med föremål som spänner över stiftets tusenåriga historia. Stiftet är dock så mycket mer än bara Skara; till utställningen hör en utflyktsguide till ett urval av kyrkor i stiftet. Guiden går att ladda ned här: Utflyktsguide till ett årtusende i Skara stift

Ytterligare en utställning med anknytning till stiftsjubileet kommer att öppna i det Gamla bibliotekshuset under augusti, och finnas tillgänglig från jubileumsdagarna och in under hösten 2014.



Foto: Helena Backman

Smygpremiär för specialsamlingsblogg

Nu blir Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar mer synliga utåt - en ny blogg har just lagts ut, där exempel på böcker och handskrifter som annars förvaras i de klimatanpassade magasinen får möjlighet att visas upp virtuellt.

Den som följt denna min privata blogg kommer nog känna igen en hel del i stil och formuleringar även i denna. ;-)

Läs den här: I rara vänner lag - en blogg om bibliotekets specialsamlingar

Text: Helena Backman

Bild: Stockholms universitetsbibliotek

Observatoriemuseet i malpåse

Vid nyåret 2014 stängdes Observatoriemuseet i Stockholm. Den 29 december 2013 var sista dagen som besökare hade tillfälle att se detta fantastiska hus med sin vetenskapshistoriska utställning. Vi var många som hittade dit denna dag, och som fick en intressant visning av lokaler och dess innehåll.

Förutom alla vackra instrument, är själva observatoriehuset uppfört 1753 en byggnad full av historia. Att få besöka Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wargentins (1717-1783) kontor var något speciellt för mig. Att den guidade visningen avslutades med ett besök allra högst upp i observatoriets senare tillbyggda kupol, med teleskopet fortfarande på plats, var också något som inte går att ersätta med en utställning i andra lokaler.

Av den mängd besökare som passade på att komma denna allra sista dag att döma lever fortfarande intresset kring vår svenska naturvetenskapliga historia.

Museet, som från början skulle upphöra, har efter protester lagts i malpåse och nytt beslut är att vänta av dess huvudman Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, i höst 2014. Vi är nog många som håller tummarna för att detta museum åter ska få slå upp sin port för allmänheten.

Foto: Helena Backman

En bok och dess innehåll...

Böcker i bibliotekssamlingar ses ofta utifrån som hyllor med ämnesvis och alfabetiskt uppställda titlar, tryckta verk som slås upp i kataloger och plockas fram för läsning och begrundande. Men ibland är det inte bara verket i sig som gömmer sig mellan pärmarna, och de gamla katalogerna tiger om det riktigt intressanta - det mest överraskande hittas bara om man tar boken från hyllan och öppnar den...

Carl L. Kämpe är en av Stifts- och Landsbibliotekets mest kände donatorer, redan nämnd i denna blogg. Böcker i tusental bär hans namn jämte ort och datum för införskaffande.

I ett tunt häfte om 30 sidor innehållande Entwurf zu einem Reise-Collegio... av professor August Ludwig von Schlözer (1735-1809) i Göttingen, tryckt 1777, finns några instuckna papper, samt rikligt med handskriven text på den tunna papperspärmens insidor.

På insidan av främre pärmen har Kämpe noterat "Göttingen 1778". Vad vi vet utifrån Kämpes bevarade stamböcker är att han träffade denne professor von Schlözer på plats den 20 juni 1779. Kanske var han på plats i Göttingen även året innan.

Ett längre dokument ligger löst i häftet, handskrivet av Kämpe: "HR[?] Schlözers Project till en resa åt Rom. 1781." Resten av texten är på tyska och innehåller tidsåtgång, platser och annan planering. Kanske var Kämpe inblandad i denna planering, på plats eller via korrespondens? Därtill kan man undra om denna resa har något med nedanstående fabel att göra.

På insidan av den bakre pärmen finns nämligen en av Kämpe nedtecknad rimmad fabel på tyska, hämtad ur en Musikalischer Almanach 1785, med den svenska - likaså rimmade - översättningen direkt därpå, publicerad i Stockholmsposten nr 74, den 29 mars 1787:

"En stockfisk, fångad i en skär,
(Jag tror det war, så ungefär
Kring Nyfundland [dvs. Newfoundland] som han blef tagen:)
Men lika godt, hwar hälst man honom fann,
Nog af, när han kom upp i dagen,
Så sade han till Skepparn: "Gode Man,
"Hwad har du för med mig? hwad ämnar du att göra?..."
"Hwi skulle," swarar han, "du inte det få höra?
"Först hugger jag ditt hufwud af,
"Hwarefter jag din kropp kring wida werlden sänder;"
Den fångne, med en ton som faran honom gaf,
"Hwad! hufwudlös kring alla länder!"
Och liksom Britten rén sitt järn i strupen fäst:
"Förutan hufwud? hwilken nesa!"
"Nej," sade Skepparn, "det är bäst;
"Ty så är modet nu att resa."


Men det allra trevligaste är sparat till sist. På ett vikt pappersark, med baksidan fylld med mer eller mindre planlöst klotter, ser man genast ett stiligt tecknat vapen av något slag. Vid en närmare titt upptäcker man snart kringlan och giffeln - en bageriskylt, flankerad av stående lejon! Tänk bara, vad mycket mer som fortfarande kan gömma sig oupptäckt mellan bladen på oräkneliga böcker i samlingarna.

Foto: Helena Backman

Tillfällig utställning med anledning av Valle Baroque

Denna vecka går barockfestivalen Valle Baroque - sinnenas festival av stapeln. Mellan 14-18 augusti kan man bevista konserter och andra arrangemang med barocken som gemensamt tema. Ett fullständigt program finns här: Valle Baroque

Med anledning av festivalen pågår en tillfällig utställning med barockmusikalier från sekelskiftet 1700 på Stifts- och landsbiblioteket i Skara, i samma utställningsrum där man även kan se Skaramissalet, "Sveriges äldsta bok".

Bland musikalierna kan man nu passa på att få se Gustaf Blidströms nothandskrift, nedtecknad under rysk fångenskap i Tobolsk år 1715.

Inte bara musik utan även arkitektur lyfts fram i Valle denna vecka. En utflykt till ett urval barockkyrkor kan passa fint. Lär mer i Skara stifts information om kyrkor speciellt värda ett besök: Barockfestivalen

Foto: Helena Backman

Bilder från nutiden...

Eftersom det kommer gå långt mellan uppdateringarna i bloggen under sommaren, kan jag tipsa om att jag nu går att följa på Instagram också: bibliotekarie_b

Trevlig sommar!

Foto: Helena Backman

Kumlaby kyrka på Visingsö

På Visingsö ligger Kumlaby kyrka, en kyrkobyggnad i sten från 1100-talet. Då kyrkan under 1600-talets första hälft togs ur bruk och 1636 övergick till att användas som skola, grundad av Per Brahe d.y. (1602-1680), kapades övre delen av tornet för att ge plats åt en plattform för iakttagelser av stjärnhimlen, där "djäknarna torde idka astronomiska spekulationer". Den som törs är välkommen att klättra upp och beundra utsikten över ön.

Väggarna i kyrkan är täcka med framtagna kalkmålningar från 1400-talet. Bland dessa finns en avbildning av Sankta Helena, Västergötlands och Skövdes skyddshelgon. Jag är dock osäker på om jag lyckats fånga just henne på bild.

De målningar som tilltalar just mig är naturligtvis de som avbildar någon präntande eller studerande en handskrift.

I denna tid av brandskydd kan det vara tryggt att veta att de syndare som störtas ned i helvetets lågor på väggarna i Kumlaby kyrka har en brandsläckare inom räckhåll.

Om kyrkan och dess historia fick mycket att läsa, bland annat:
Folkesson, Pontus (2010). Kumlaby kyrka. En guide om dess målningar och historia. [S.l.]: Pontus Folkesson.

Foto: Helena Backman

Hedenius och Skara Tidning

Just nu pågår en utställning om Skara Tidning som firar sitt 200-årsjubileum på Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Den 1 juli 1813 trycktes det allra första numret, som innehöll de senaste nyheterna från de pågående Napoleonkrigen - vilka då tagit en månad att nå Skaraborna. Första numret av Skara Tidning och mycket mer från tidningens tvåhundraåriga historia finns att se på bibliotekets forskaravdelning. Utställningen pågår till mitten av september.

En av de boktryckare som stått som utgivare av denna tidning under 1830-talet var en Peter Hedenius. Som av en händelse har jag i det senaste numret av tidskriften Mimers brunn en artikel om just honom, inspirerat av en del arbetsmaterial från hans tid som boktryckare i Skara här i arkiven. Något av detta finns nu med i utställningen, men mer kan man läsa om i ovanstående trevliga tidskrift.

Foto: Helena Backman

Oväntade illustrationer

Idag hade jag anledning att ta en närmare titt på ett slitet tryck av Johann Kankel, Per Brahe den yngres boktryckare på Visingsborg, Gamble grefwe Peer Brahes, fordom Sweriges rijkes drotzetz, Oeconomia, eller Huuszholdz-book, för ungt adels-folck skrifwin anno 1581, utgiven 1677. 

Den tyske boktryckaren Kankel var verksam på Visingsö från 1667 till 1685.

Just denna bok, bunden i ett enkelt pergamentband, har ägts av bland andra Daniel Wilskman och senare prosten Olof Sundholm (1752-1819) innan den hamnat i Skaras samlingar, men har även spår av tidigare ägare genom anteckningar och understrykningar i texten.

Som vanligt hittar man mer än själva trycket i en äldre bok. På bakre pärmens insida finns olika typer redskap, såsom plogar, enkelt tecknade i bläck. Praktiskt att ha dessa samlade i sin hushållningsbok.

Understrykningarna i boken ger oss en aning om vad de tidigare läsarna av denna bok tog till sig av innehållet. Dagens digitala e-böcker kommer tyvärr inte lämna efter sig några sådana ledtrådar.

Mycket har skrivits om Brahes och Johann Kankels verksamhet på Visingsö, bl.a.:

Almqvist, Sven (1965). Johann Kankel, Per Brahes boktryckare på Visingsö. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 

Foto: Helena Backman

Allt om jakthunden - och mycket mer...

I Skara har det av naturliga skäl tryckts en del veterinärmedicinsk litteratur kring sekelskiftet 1800. Idag, när böcker för det mesta håller sig inom strikta ämnesområden, är det underhållande att se bredden av innehåll i en del av dessa verk från förr. Denna lilla skrift har en titel som utlovar allt om jakthundsdressyr, men redan undertiteln skvallrar om att den även innehåller så mycket mer.

Grundelig underrättelse huru fågel- och jagt-hundar skola uppfödas, jemte anvisning huru de förra böra dresseras parforce, samt åtskilliga bepröfvade botemedel för menniskor, hundar och andra kreatur av Harald Brisman, utgiven på eget förlag och tryckt av Peter Hedenius i Skara 1836.

För mig påminner en stor del av boken om de handskrivna samlingar av huskurer som flitigt använts in på 1900-talet. Kanske finns det fortfarande något slitet häfte i bruk än idag?

Råd och recept vänder sig både till djur och dess ägare, och här kan man finna recept på "Medel för en häst som är svår att sko", "För liktornar", "För skabb, som uppkommer af förskämd blod", "Att stämma blod", "Botemedel för maskar hos barn" och en hel mängd annat - såsom att göra ett gott bläck.

Att författaren själv haft nytta av sina jakthundar står utom all tvivel, då han låtit trycka denna dikt kring bokens mitt:

"Som jägare vill jag lefva

Och såsom jägare dö

Skönt stöflarna bli skefva

Och fylda utaf snö.

Der Hjort och Harar springa

Ibland knallar af gevär

Der hund och valthorn klinga

Der just min casus är."

Foto: Helena Backman

Väl använda skolböcker

Jag har skrivit det förr, och kommer skriva det igen: Jag gillar alla dessa spår efter personer som låtit handen gå när de läst - eller borde läst - i sina böcker. Det gäller naturligtvis även i hög grad läroböcker. I det här fallet är det en 1800-talsbok tryckt i Skara med Walda stycken ur P. Ovidii Nasonis Methamorphoses. Samt förklarande anmärkningar dertill, utgifna till skolungdomens tjenst af C.J. Brodén som fått mer än bara översättningar och förklaringar mellan pärmar och blad - även en soldat eller polis har klottrats ned.

Kanske en skarayngling tänkt sig en karriär i uniform, eller helt enkelt tecknat av någon han sett eller tänkt på. Kanske fanns det en tjusning med att få bära blankvapen en dag - eller kanske han helt enkelt övade i teckning för att få till en riktigt bra huggare.

Foto: Helena Backman

Kometer då och nu

Vem - som var någorlunda gammal då - minns inte Hale-Bopps långa närvaro under 1990-talet? Kometer har genom alla tider påkallat vår uppmärksamhet genom sin förbiilande natur, och känslan av förebådande omen.

Redan på Bayeux-tapeten finns Halleys komet avbildad, som då troddes förebåda slaget vid Hastings och normandernas erövring av England 1066. Vandrande stjärnor av andra slag i myter och berättelser kan kanske också ha ett ursprung i en komets tillfälliga uppdykande.

Kring mitten av 1700-talet pågick livliga dispyter mellan vetenskapsmän som betraktade astronomi rent vetenskapligt, och teologer som ville se religiösa förtecken i dessa himmelska fenomen. Naturligtvis följde publicering av dessa iakttagelser, åsikter och tankar. Från denna tid är dessa graverade avbildningar.

Idag har väl den vetenskapliga aspekten tagit över, även om kometer då och då dyker upp i populärkulturen i form av hot mot vår civilisation, som i den danska stumfilmen Verldens undergang i regi av August Blom från 1916.
Se den här på Youtube: Verldens undergang.

Kometernas roll som järtecken har dock inte helt försvunnit. Vid ovannämnda Hale-Bopps närvaro vändes världens uppmärksamhet mot den lilla sekten Heaven's Gate, vars medlemmar begick kollektivt självmord då de trodde att de skulle bli upptagna på ett rymdskepp som enligt dem skulle följa i Hale-Bopps spår.

Världsrymden rymmer dock i sig så många fantastiska fenomen att vi människor inte behöver hitta på några egna för att låta oss fångas av dem.

Planscher är hämtade ur:

Vollständige Astronomie, oder: Sonderbare Betrachtungen derer vornehmsten an dem Firmament befindlichen Planeten und Sternen, so wohl ihren Nahmen, Bedeutung und Situation nach, als auch was etwan von einer jeden dieser sichtbaren Himmels-Kugeln vor Meynungen von verschiedenen Auctoribus geheget ... Vormahls unter dem Titul: Reise in Gedancken nach denen Himmels-Kugeln &c. ans Licht gegeben, anjetzo aber in mehrern beleuchtet und in vielen Kupffern vorgestellet von Eberhard Christian Kindermann ... Nebst einer besondern Vorrede., tryckt i Rudolstadt 1744.







Foto: Helena Backman

"Et ganska stort nöje..."

Inte skulle man idag bli glad om man plötsligt upptäcker att en bekant skrivit i den bok man lånat ut och just fått tillbaka. I synnerhet inte då man gjort sig besväret att just ha fått den inbunden.

Men vem vet, tvåhundra år senare är det kanske någon som uppskattar det. Någon bibliotekarie, kanske.

1809 - eller strax innan - lånade Carl L. Kämpe ut sitt tre år tidigare inköpta exemplar av den anonymt utgivna Resa i Levanten år 1796. Öfversättning från fransyskan af M. Hasselrot., tryckt av Leverentz i Skara 1805.

Författaren bakom denna bok är en Pehr Olof von Asp (1745-1808). Under en resa till Konstantinopel och Grekland förde han en dagbok på franska som senare översattes och utgavs.

Kämpes vän Carl Christoffer Gjörwell (1731-1811) tackar för lånet genom att skriva in en kommentar på insidan av pärmen:

"Tackar ödmjukast för lånet af denna bok, hwars läsning gjort mig et ganska stort nöje. Den finnes recenserad uti bilagde st. 6 af Brefväxlingens sjette band. Norrmalm, d. 4 apr. 1809.
Gjörwell."

Som bibliotekarie tycker jag att det är härligt att på ett sådant här sätt kunna följa hur en bok lästes och uppfattades - som här ända ned på exemplarnivå.



Foto: Helena Backman

Ett graverande porträtt

För den som tyckt att det varit tyst i denna blogg väl länge, kan nu få veta att det betyder att jag skriver för andra medier istället. Idag kom exempelvis nyaste numret av Mimers brunn från tryckpressarna, och där finns en artikel av undertecknad att läsa. Den handlar om "konstnären" Lundberg, som ligger bakom porträttet här bredvid på Petrus Brodd (1682-1771). Lundberg har även många andra graverade porträtt på sitt samvete - för att inte tala om ett brott, för vilket han dömdes till döden...

Petrus Brodd var domprost i Skara och har fått ett hårt omdöme i Skara stifts herdaminne: "Domprosten Brodd var utan tvifvel en lärd och skicklig man; men om hans enskilda lif är ej mycket berömligt att säga. Han var smutsigt girig och förde ett mycket cyniskt lefnadssätt. Som 80-årig gubbe sågs han gå omkring med en liten flaska i stadens salubodar och bedja om ett mått vin, hvilket han under åtlöje fick till skänks. En tid efter sedan han blifvit gift med biskop Forssenii brorsdotter, beklagade han sig för biskopen öfver hennes slösaktighet, och bad honom 'taga sin jänta tillbaka.'" (Warholm 1871, s. 58)

Han ska enligt Warholm dött av phtiriasis, "lussjukan". Denna numera inte längre förekommande - till och med ifrågasatta sjukdom - sades uppkomma "af utsväfvande lefnadssätt i förening med osnygghet" (Bondeson 1992, s. 60). Brodd har alltså inte fått någon vacker beskrivning i Warholms herdaminne. Detta porträtt hjälper inte heller till för att försköna hans minne.

Källor:
Bondeson, J. (1992). Medicinhistoriskt kuriosakabinett. Essayer. Kivik: Kiviksgården.
Warholm, J.W. (1871). Skara stifts herdaminne. Mariestad.

Bild: Stifts- och landsbiblioteket i Skara

Bokbandsutställning på Uppsala universitetsbibliotek

Ett besök på Uppsala universitetsbibliotek är just nu ett absolut måste för den som har det minsta intresse för äldre böcker och bokband. Fram till sista april 2013 pågår en temautställning i väggmontrar i Carolina Redivivas utställningslokal, som visar på bokbandens utformning, spår av läsande och ägande och vad detta kan berätta för oss idag om bruket av böcker och synen på både dess innehåll och boken som föremål. Formgivningen av utställningen är också väl värd att njuta av.

För dig som inte har möjligheten att ta dig till Carolina Rediviva är utställningskatalogen en pärla. Den bär samma namn som temautställningen i sig:
"för En tunna Rågmiöll."



Foto: Carolina Rediviva på 1860-talet, Upplandsmuseet

Turistkartor över Paris och London

Turistkartor över Europas storstäder tycks varit sig lika de senaste tvåhundra åren. Jag har nyligen tittat på turistkartor från tiden kring sekelskiftet 1800, och känner lätt igen upplägget från de stadskartor man plockar till sig på turistbyråer idag - stadsplanen i detalj, med särskilt utmärkta sevärdheter, restauranger och hotell, som velat rikta sin marknadsföring mot resenären på det här sättet.

Men inte medföljer längre de snygga fodralen som skyddat kartorna in i vår tid. Det gula fodralet av kartong som matchar tyget som kartan är fäst på är min favorit av Pariskartorna.

Londonkartorna har enklare omslag i marmorerat papper, vilka ändå skyddat de hopvikta kartorna in i nutid.

I det här fallet tilltalar mig den paketerade kartan mig mer än den stadsavbildande kartan i sig. Dess funktion som vägvisare och reskamrat blir tydlig då den kan stoppas ned i en rymlig ficka, tyg, papper och kartong väger lätt på resan. Ett bruksföremål som får fortsätta att vara just ett bruksföremål och inte ramas in på en vägg, trots det vackra trycket som bevarats oförstört i mer än tvåhundra år.

Foto: Helena Backman

Göteborgs stadsmuseum

Jag har tillbringat en dag i Göteborgs stadsmuseums lokaler, liksom flera gånger tidigare. Själva byggnaden är riktigt imponerande med en spännande historia från 1700-talet och framåt. Museet presenterar byggnaden i text och bild på nätet:
"Göteborgs stadsmuseum ligger i Ostindiska huset som uppfördes av Ostindiska kompaniet under mitten av 1700-talet. Under ett besök på Göteborgs stadsmuseum får du tillgång till en av Göteborgs äldsta och kulturhistoriskt mest intressanta byggnader, en miljö som påminner om den tid då skepp lämnade Göteborg för att segla till Kina."

I anslutning till entrén finns även en mycket trevlig separat liten utställning kring byggnadens historia.

Läs mer på museets hemsida: Göteborgs stadsmuseum.

Sedan 2011 finns även ett anslående vackert konstverk, "Göteborg på nytt", i form av ett fotomontage uppsatt i foaljén, utanför hörsalen. Endast en del av konstverket syns på fotot nedan. Många bilder har här vävts samman av konstnären David Molander. Jag rekommenderar varmt ett besök på hans hemsida för fler exempel på hans digitala fotokonst, av vilka en del verk får mig att tänka på cyberpunk och dystopiska dataspelsmiljöer - mycket snyggt!

Foto: Helena Backman

Aschaneus uppmärksammas igen

I ett tidigare inlägg berättade jag om Martin Aschaneus återfunna manuskript från tidigt 1600-tal. Detta har nu återigen uppmärksammats.

Fornminnesinventeringen från 1600-talet finns nu med som exempel på en digitaliserad handskrift ur Stifts- och landsbibliotekets gömmor i ett gästinlägg i Librisbloggen från Kungliga bibliotekets Librisavdelning.

I senaste numret av den populärvetenskapliga, lokalhistoriska - och mycket trevliga! - tidskriften Mimers brunn finns även en kortare artikel om detta fynd publicerad. Jag tycker att det är otroligt roligt att samlingarna uppmärksammas i helt olika medier och ur helt olika aspekter på detta sätt. Nu gäller det för mig att även nå ut med bredden i samlingarna. Jag hoppas därför återkomma med fler inslag i exempelvis Mimers brunn framöver.

Foto: Helena Backman

Byggnader, rum, samlingar...

Ett boktips till ruggiga höstkvällar: Bibliotek och arkitektur från Arkitekturmuseet har några år på nacken vid det här laget, men innehåller tidlös och intressant läsning. Titeln säger något om innehållets bredd, 28 kapitel om allt från nutida arkitektur till äldre samlingar, sammanhållna av temat där bokens och samlingarnas rum står i centrum. Särskilt kapitlen om Skoklosters bibliotek, Bernadottebiblioteket och rum för Kungliga bibliotekets kart- och bildsamlingar lockar mig till läsning, men här finns även många andra nedslag att grotta ned sig i.

Gram, Magdalena, red. (2002). Bibliotek och arkitektur. Byggnader, rum, samlingar. Stockholm: Arkitekturmuseet.

Textfragment

Var som helst kan de sticka fram, ur spruckna ryggar och bakom lossnade försättsblad - små remsor och bitar av makulatur, strimlade handskrifter och inkunabler.

Visst var det ett sätt att återanvända katolska handskrifter och tryck efter reformationen, men nog blir man nyfiken på exakt vad det är i varje enskilt fall som har fått ge upp sin roll som läst skrift och blivit något som håller ihop senare tiders böcker.

Precis som texter ofta bygger på - eller reflekterar över - tidigare författares texter och tankar inuti böckerna, byggs här även den fysiska boken upp med dolda lager av tidigare texter. Rätt intressant att tänka på att många böcker efter reformationen kan ha en katolsk ryggrad.

Foto: Helena Backman

Diskreta smådjur

På ett papper som använts till omslag kring många böcker i samlingarna, som jag så många gånger hållit i, fann jag plötsligt en liten spindel som jag aldrig sett där förut. Från att ha varit ett rätt intetsägande blommigt - om än färgglatt - papper, fick växterna nu en smula liv. Att det rör sig om en korsspindel kan man tydligt se då man tittar närmare.

Här finns ett synnerligen snarlikt pappersomslag, och nog har även här en spindel fastnat på bild: Papperband från Kungliga biblioteket.

Foto: Helena Backman

Solens olika ansikten

Jag har en svaghet för äldre astronomiska tryck. Beroende på typen av illustrationer och kvaliteten på dessa ser symbolen för solen olika ut i olika verk. Enkla träsnitt kunde illustrera de tryck som tjänade som studielitteratur för de unga elever på gymnasier som skulle lära sig att rätt mäta sig till årets kyrkohögtider utifrån egna beräkningar. Finare gravyrer började under 1600-talet att illustrera påkostade vetenskapliga verk.

I höstrusket kan man behöva tänka på soligare tider. Här följer några - i mina ögon charmiga - solar från 1600-talet.

Den plirögda solen i det grova träsnittet till vänster är hämtad ur Breviarivm compvti ecclesiastici, siue explicatio calendarij vulgaris Rom: in ecclesiâ vsitati, ... Data ex antiquorum computo, & proposita discentibus scholæ Wex. à Ioanne Baaz, tryckt 1618.

Här till höger en mer allvarsam graverad sol ur Les tables perpetvelles de Philippe Lansbergve des movvements celestes. Ensemble ses theories nouvelles d'iceux mouvemens celestes. Et le tresor d'observations astronomiqves de tous temps, conferées avec les tables, tryckt 1634

Och slutligen nedan en belåtet leende sol ur Petri Hoffwenii ...Synopsis physica, disputationibus aliquot academicis comprehensa. Editio secunda cum figuris, tryckt 1698.

Foto: Helena Backman

Långt borta i tankarna

En och annan ung man genom tiderna har väl drömt sig bort till exotiska platser i världen genom att läsa en bok. Den belgiske katolske prästen Louis Hennepin (ca 1626-efter 1701) har författat Neue Reise-Beschreibung durch viele Länder, weit grösser als gantz Europa, die neulichst zwischen Neu-Mexico und dem Eiß-Meer in America entdecket worden, tryckt 1698, som kan locka tankarna mot äventyr på annat håll.

Hennepin reste till Nya Frankrike i Nordamerika 1675. Han följde 1680 med den franske upptäcktsresande Robert Cavelier de La Salle på hans jakt efter Mississippiflodens källa. På vägen namngav Hennepin bl.a. Niagarafallen. 1683 var Hennepin tillbaka i Europa igen, och skrev här några beskrivande verk om Amerika, kända för att innehålla många felaktigheter uppgifter. Neue Rese-Beschreibung är en av dessa.

Men naturligtvis finns det annat på närmare håll som kan locka en läsare. På försättsbladet har kanske handen tecknat något annat - eller någon annan - som uppfyllt tankarna.

Foto: Helena Backman