Fler stora djur på bild

Det är intressant att se hur de djur avbildas som inte alltid setts i första hand av konstnären. Mycket beror då på hur djuren beskrivits eller på konstnärens fantasi.

Träsnittet här bredvid är hämtat ur Gronlandia edur Grœnlandz saga ur islendskum sagna bookum og analum samantekin og a latinskt maal skrifud af ... Arngrime Jonssine ... en a norrœnu utløgd af Einare Ejolfssine från 1688, men kommer ursprungligen från Conrad Gesners Historia Animalium Liber IIII från 1558. Denna bild ska ha gjorts efter ett torkat valrosshuvud, vilket förklarar den konstnärliga friheten vad gäller resten av kroppen, där valrossen försetts med både bröstfenor och fiskstjärt. (Brinck 1998, s. 55ff)

En något mer naturtrogen avbildning finns i Inledning til djur-känningen, eller redig beskrifning på härtils bekanta fyrfotade eller däggande djur; til allmänhetens nöje och nytta författad, och med nödiga figurer försedd, af Magnus Orrelius
från 1776. Den karaktäritiska valrossmustaschen har kommit med.

Av beskrivningen att döma, har författaren inhämtat sina uppgifter från någon som varit i direktkontakt med djuret ifråga: ”Ögonen hafwa inga ögonlåck, och äro af den beskaffenhet, at de kunna dragas djupt in i hufwudet och gömmas, hwilket til deras conservation wid stormwäder och andra hotande händelser, torde wara nödigt. […] Munnen är så liten, at man ej kan sticka in hela näfwen. Underläppen spetsar sig i en trekant, och stiger något litet fram emellan de långa betarna. På bägge läpparne och på båda sidor om nosen, sitter uti en twärhands bred swampig hud en myckenhet genomsynliga borsthår, hwilka äro en god twär hand långe, af et halmstrås tjocklek, och såsom et segelgarn trefallt wridne, som gifwa djuret et präktigt och förfärligt anseende.” (Orrelius 1776, s. 95)

När vi kommer en bit in på 1800-talet behövs inte de långa, beskrivande texterna längre. Nu är bilderna så tydliga och naturtrogna att de inte lämnar mycket över åt fantasin. Bilden på valrossen nedan är hämtad ur Schul-Atlas der Naturgeschichte des Thierreichs. Säugethiere av J. Schmitz från 1840.

Idag ger en enkel sökning i Google på det svenska ordet "valross" ca 188000 träffar. Vår bild av världen och alla dess varelser ser verkligen helt annorlunda ut idag.

Litteratur:
Brinck, P. (1998). Valrossen i zoologiens historia (1947). Biblis 1998(1):4, s. 49-61.
Orrelius, M. (1776). Inledning til djur-känningen, eller redig beskrifning på härtils bekanta fyrfotade eller däggande djur; til allmänhetens nöje och nytta författad, och med nödiga figurer försedd, af Magnus Orrelius. Stockholm: Wennberg.