Translate

söndag 30 september 2012

Konstnatten 2012


Igår inföll 2012 års Konstnatt i Skara. Detta innebär att denna blogg firar ettårsjubileum i dagarna. Återigen har jag tjänstgjort hela natten, och fått träffa konstvandrare med frågor om både biblioteket med samlingarna och utställningarna.

I år fanns en privat vykortsutställning i Forskaravdelningens lokaler, men även ett par montrar med brev och teckningar från senare hälften av 1800-talet av en ung baron von Essen, Baron "Reje" kallad, ur våra egna samlingar. Jag har svårt att föreställa mig att han kunde ha anat att hans mycket personliga små illustrationer till nära vänner 150 år senare skulle ligga utställda i monter, till allmän beskådan.

Baron Reje illustrerar händelser omkring honom ibland humoristiskt realistiskt, ibland i överförd bemärkelse i någon symbolisk form. Här bredvid ger oss hans illustrationer ingen tvekan om att han varit svårt magsjuk.

Hans porträtt av vänner och bekanta slår ofta över i ren karikatyr. Teckningarna ger oss en inblick i hans vardagsliv, men även relationer och personliga tankar, som för oss i nutiden kan få porträttera periodens sätt att se på livet i detta samhällsskikt.

Antalet besökare på detta årets Konstnatt var betydligt mindre lägre än förra året, men detta var förväntat då det inte fanns lika många aktiviteter i resten av huset som förra året. Vi får se om Konstnatten - och bloggen! - finns kvar även nästa år.

Foto: Helena Backman

fredag 21 september 2012

Ordning på 1600-talet


En variant på sättet att märka böcker med titel, författare eller ämne direkt på snittet, var under 1600-talet att klistra fast en pappersetikett i boken - på pärmens insida eller på ett blad. Den här lappen kan vikas in vid läsning, men håller böckerna ordnade under tiden de står eller ligger på hyllan.

Jag har stött på ett par sådana exempel, ovan i Jean Bodins Vniversæ natvræ theatrvm. In qvo rervm omnivm effetrices causæ, & fines contemplantur, & continuæ series quinque libris discutiuntur..., tryckt 1605, samt nedan i ett defekt exemplar av De Subtilitate av Girolamo Cardano, tryckt 1552.


Några fler exempel på sådana här etiketter finns att se på en härlig blogg från raritetssamlingen på Princeton University, med namnet Notabilia. Gå direkt till inlägget via denna länk: Title labels.

Foto: Helena Backman

torsdag 20 september 2012

Sator Arepo Tenet Opera Rotas - igen



Efter mitt förra inlägg om Sator Arepo-formeln här: Sator Arepo Tenet Opera Rotas, har jag idag stött på en bok som innehåller inte mindre än fyra av dessa fyrkanter, en påbörjad oräknad. Boken ifråga, vars ägare varit så rädda för stöld - eller kanske rastlösa i klotterfingrarna - är Philipp Melanchthons Examen eorvm, qvi avdivntvr ante ritvm publicæ ordinationis, qua commendatur eis ministerium evangelii : Traditum Vvitebergæ, anno 1554., tryckt 1590. Åtminstone ett par av fyrkanterna har förmodligen tillkommit 1634 eller dessförinnan.


Foto: Helena Backman

lördag 15 september 2012

Clavius på månen och på bokhyllan


Mitt första möte med Clavius var som namn på den fiktiva månbas som byggts vid kratern med samma namn i filmen 2001 från 1968. Kratern Clavius är en av månens största. Den kan därför ses med blotta ögat från jorden, och innehåller i sin tur en mängd småkratrar. Sydlig granne till kratern Tycho, har även Clavius fått sitt namn efter en känd historisk matematiker och astronom. Att dessa två herrar har haft kontakt har lämnat sina spår till eftervärlden (Norlind 1954).

Christopher Clavius (1538-1612) var jesuit och matematiker. Hans samlade verk finns att läsa på nätet via University of Notre Dame: Christoph Clavius Opera Mathematica. Dessa samlade verk har även hittat till samlingarna i Skara.

För att vara ett mindre stifts- och läroverksbibliotek har Skara ovanligt många äldre böcker inom matematik och astronomi, vilket vi kan tacka en av bibliotekets donatorer för. Lektorn i matematik vid Skara läroverk, Samuel Juslenius (1734-1809), son till biskopen Daniel Juslenius på samma ort, skänkte redan under sin livstid delar av sin boksamling till biblioteket. Resten testamenterades hit och inkom efter hans bortgång. En del av denna litteratur hade han förvärvat under sina utrikes resor, och här finns därför en hel del böcker som har sitt ursprung i England.

Bland de böcker som Juslenius donerat har jag funnit flera personliga favoriter från 1600-talet inom ämnet astronomi. Jag får säkert anledning att återkomma till åtminstone några av dessa.

Mer att läsa:
Norlind, W. (1954). A hitherto unpublished letter from Tycho Brahe to Christopher Clavius. The Observatory, 74(1954), s. 20-23

Foto: Helena Backman

lördag 8 september 2012

Ytterligare ett album amicorum


En riktigt härlig stambok, eller album amicorum, ur samlingarna härstammar från Olof Andersson Knös (1756-1804). Ytterligare en stambok ur hans ägo finns bevarad, men denna innehåller inte lika många tillskrifter.


Här finns en hel del illustrationer av varierande karaktär, från enklare tuschteckningar till akvarellerade bilder. Liksom i Kämpes stambok som jag tidigare skrivit om, blandas här allvarsamma och konstnärliga tillskrifter med sådana som uppenbarligen tillkommit vänner emellan i en skämtsam och familjär ton. På detta sätt berättar stamböckerna ibland något för oss om relationerna mellan de personer som skrivit i varandras böcker. Hur många interna skämt vars betydelse försvunnit med personerna och tiden kan vi nog bara gissa oss till.



Jag är mycket nyfiken på i hur hög utsträckning detta med stamböcker i något form fortfarande lever kvar som fenomen. Jag har förstått att entaka akademiker fortsatt med denna tradition - mer eller mindre allvarligt - åtminstone under 1900-talet, som en variant av den mer vanliga gästboken.

Det är inte utan att jag själv blir sugen på att börja med något sådant själv, men vet inte riktigt hur det skulle tas emot om jag drog upp min stambok när jag träffar någon dignitet för första gången. Jag skulle förmodligen tas för en helt vanlig autografsamlare.



Litteratur:
Sallander, H. (1980). Stamböcker i Skara Stifts- och landsbibliotek. Skara: Stifts- och landsbiblioteket.

Foto: Helena Backman

måndag 3 september 2012

Sator Arepo Tenet Opera Rotas

Här och var i skrifter kan man stöta på formeln Sator Arepo, som här i en handskrift med blandat material från 1700-talet. Kärt barn har många namn, så den kallas också Fans fyrkant.

Formeln består av fem ord i en fyrkant, ett palindrom, som betyder på ett ungefär "Såningsmannen Arepo arbetar skickligt hjul[plog]en".

Eftersom formeln innehåller alla bokstäver som behövs för att skriva Pater Noster samt A och O, trodde man från början att den hade kristen bakgrund - tills man hittade samma inskription vid utgrävningar i Pompeji.

Formeln har används som skyddsformel, speciellt mot brand och eldsvådor. Lite överraskande hittar jag den på ett försättsblad, som består av ett återanvänt brev, i Jesper Svedbergs lärobok Dextra sors docendi & discendi. Seu Ludus literarius. Quo tirones & juvenes, ex. script. s. & opt. auctorum selectissimis sententiis, brevi temporis spatio, sine anxia cura, una cum lingva latina, græca & ebræa ... tryckt i Skara 1708.

Den här boken har tydligt lästs av många unga elever genom åren, och har fyllts med klotter och kladd av många händer. Och någon har alltså bättrat på detta ytterligare med formeln som även går under namnet Hin Håles latin.

PS. Den åttauddiga stjärnan nedanför formeln är en symbol som även den har skyddande egenskaper, enligt nordisk tradition. Här är det uppenbarligen någon som hållit hårt i sin ägodel, eller noterat dessa skyddsåtgärder (inklusive i vilken ordning strecken ska dras) för senare användning.

Foto: Helena Backman