Observatoriemuseet i malpåse

Vid nyåret 2014 stängdes Observatoriemuseet i Stockholm. Den 29 december 2013 var sista dagen som besökare hade tillfälle att se detta fantastiska hus med sin vetenskapshistoriska utställning. Vi var många som hittade dit denna dag, och som fick en intressant visning av lokaler och dess innehåll.

Förutom alla vackra instrument, är själva observatoriehuset uppfört 1753 en byggnad full av historia. Att få besöka Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wargentins (1717-1783) kontor var något speciellt för mig. Att den guidade visningen avslutades med ett besök allra högst upp i observatoriets senare tillbyggda kupol, med teleskopet fortfarande på plats, var också något som inte går att ersätta med en utställning i andra lokaler.

Av den mängd besökare som passade på att komma denna allra sista dag att döma lever fortfarande intresset kring vår svenska naturvetenskapliga historia.

Museet, som från början skulle upphöra, har efter protester lagts i malpåse och nytt beslut är att vänta av dess huvudman Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, i höst 2014. Vi är nog många som håller tummarna för att detta museum åter ska få slå upp sin port för allmänheten.

Foto: Helena Backman

Tycho Brahe-minnena på Ven

Tycho Brahe-minnena på Ven är väl värda ett besök - vackra lokaler i vackra omgivningar. Ett museum till Tycho Brahes ära är sedan 2005 inrymt i en kyrka som tagits ur bruk, Allhelgonakyrkan mitt på Ven. Det stora, luftiga rummet passar den store vetenskapsman som här lyfts fram. Stålkvadranten och sextanten som rekonstruerats efter Tycho Brahes originalinstrument drar blickarna till sig med sina astronomiska proportioner.

Här berättas om slottet Uraniborg, observatoriet Stjärneborg och renässansträdgården som omgav slottet. Av Stjärneborg finns endast rester kvar, men en täckande överdel har åter byggts upp. Renässansträdgården är delvis rekonstruerad, och har som mål att innehålla alla de introducerade kulturväxter som fanns i danska slottsträdgårdar i slutet av 1500-talet.

Av själva Uraniborg finns inte många spår kvar. Stenar med inhuggna inskriptioner och andra rester finns i museet. Snart efter att Tycho Brahe lämnat Ven började byggnaderna förfalla och revs sedan. Redan 1652 fanns knappt längre några spår kvar efter dem. Så fort kan ett vetenskapligt centrum i världen upphöra att existera.

Mer information finns om Tycho Brahe-minnena här: TychoBrahe.com

En astronom i Skara

Jag börjar tro att jag upptäckt Skara så där en tvåhundra år för sent. Det hade varit spännande att få se det lilla observatorium som Anders Falck lät bygga åt sig här.

Anders Falck (1740-1796) arbetade en stor del av sitt liv som lärare i Skara. Efter studier i Uppsala arbetade han dock först flera år som informator, bland annat övertog han 1768 Carl L. Kämpes tjänst på Kaflås. Tillsammans med sina elever företog han resor ned på kontinenten. På 1770-talet återvände han till Skara som lärare, där han förblev till sin död.

Eftervärlden minns honom nog främst som yngre bror till Johan Peter Falck (1732-1774), den välkände Linnélärljungen.

Han tycks ha haft en tungsint personlighet, och Olle Bergquist skriver om honom: "Om än inte lika svårt som brodern Johan Peter var Anders Falck ansatt av hypokondri, denna 1700-talets egendomligt spridda modesjuka, och hans sista år synes ha varit ganska förmörkade."

Observatoriebyggnaden har sin egna historia. Anders Falck verkade först för att genomföra en påbyggnad på konsistoriebyggnaden i Skara, för att man härifrån skulle kunna göra astronomiska observationer. Men det fanns inga pengar att bygga för, och det var osäkert om taket skulle klara av en påbyggnad.

I slutet av 1780-talet lät då Falck själv uppföra ett observatorium på sin egen tomt på Rådhusgatan. Han fyllde det med sina astronomiska instrument, och hans observationer publicerades av Kungl. Vetenskapsakademien.

Vid Falcks död donerades observatoriet med alla dess inventarier till gymnasiet i Skara. Från denna tid finns en förteckning över de kartor, tuber och instrument som Falck lämnade efter sig. Skolan fortsatte använda observatoriet, och köpte även in lite mer utrustning. In på 1830-talet utfördes tydligen observationer här, trots att huset blivit kringväxt av höga träd.

Men på 1840-talet bedömdes det för dyrt för gymnasiet att underhålla byggnaden, som då slutat användas som observatorium. Huset såldes.

Under byggnadens sista tid i brukbart skick fick det tjäna som bibliotek åt domprosten Jonas Torins stora boksamling, en värdig avslutning för en byggnad i kunskapens tjänst.

Efter 1850-talets mitt stod observariet öde tills dess det revs på 1870-talet.

Litteratur:

Bergquist, O. (1966). Anders Falcks brev till Petersburg. Lychnos, 1965/1966, 123-158.
Welin, S. (1943). Astronomiskt observatorium i Skara. Skaradjäknen, 1943:2, 5-14

Foto: Stifts- och landsbiblioteket i Skara