Smygpremiär för specialsamlingsblogg

Nu blir Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar mer synliga utåt - en ny blogg har just lagts ut, där exempel på böcker och handskrifter som annars förvaras i de klimatanpassade magasinen får möjlighet att visas upp virtuellt.

Den som följt denna min privata blogg kommer nog känna igen en hel del i stil och formuleringar även i denna. ;-)

Läs den här: I rara vänner lag - en blogg om bibliotekets specialsamlingar

Text: Helena Backman

Bild: Stockholms universitetsbibliotek

Ordning på bibliotekshyllorna

Efter detta mitt inlägg: Ordning på 1600-talet, funderade jag en hel del på hur ett bibliotek ordnat efter ett system med inklistrade papperslappar skulle se ut i verkligheten.

Idag fick jag syn på gravyren som gav svar på detta, visande det Kejserliga Biblioteket i Wien som det är avbildat i Edward Browns Auf genehmgehaltenes Gutachten und Veranlassung der Kön. Engell. Medicinischen Gesellschaft in London Durch Niederland, Teutschland, Hungarn, Serbien, Bulgarien, Macedonien, Thessalien, Oesterreich, Steirmarck, Kärnthen, Carniolen, Friaul, &c gethane gantz sonderbare Reisen ..., tryckt 1686. Här ser vi biblioteksassistenterna(?) klättra högt uppåt bokraderna för att ta fram efterfrågade verk bland alla de böcker som står med snittet utåt mot rummet. Nog kan man då förstå att de under 1600-talet så vanliga släta och outsmyckade pergamentbanden kommer väl till pass, eftersom de torde vara lätta att dra fram och ställa tillbaka på hyllan.

Om detta är en sanningsenlig avbildning kan jag inte uttala mig. Jag tror dock att böckerna i detta Leopold I:s bibliotek i Wien vilat i de bästa händer, eftersom Peter Lambeck (1628-1680) varit bibliotekarie för samlingen. Han ska där ha gjort en betydande insats genom att ordna biblioteket och föra kataloger över dess innehåll. Katalogerna har ett stort värde än idag, då de är en källa till dagens kunskap om den äldre tyska litteraturen och språket. Han har även varit författare till betydande bibliografiska verk och andra ämnen.

Två av hans verk kan man läsa fritt tillgängligt i digital form via Münchener DigitalisierungsZentrum Digitale Bibliothek: Två digitaliserade verk av Peter Lambeck.

Porträttet är hämtat ur Stifts- och landsbiblioteket i Skaras Porträttarkiv.

Även knytband och bokspännen skymtar fram här och där bland böckerna på hyllorna, men en liten svit med böcker ser faktiskt ut att stå med ryggarna vända ut mot rummet. Det är dock ingen tvekan om att detta är ett undantag som bekräftar den rådande regeln.

Jag är dock fullt nöjd med dagens vana att placera böckerna med bokryggen utåt. Stadigt påklistrade hyllsignumsetiketter sitter säkrare än de utvikta pappersetiketterna i detta 1600-talets bibliotek.



Jag hoppas kunna återkomma till den raritetskammare - eller rentav kuriosakabinett - som skymtar i bakgrunden...


Hela kopparsticket ser du om du klickar på och förstorar denna bild:

Lån och hantering av biblioteksböcker

Jag ska närma mig ett känsligt ämne: hemlån och hantering av biblioteksböcker.

Idag ser vi inga speciella förmaningar från biblioteket i våra låneböcker - kanske endast en rad på ett löst informationsblad om lånetider och -regler.

På den tiden de flesta uppfattade böcker som värdefulla - inte bara rent ekonomiskt, utan även som kunskapsförmedlare - satt ofta förmanande etiketter inklistrade i böckerna. Ett kortfattat utrop från Björsäters sockenbibliotek får inleda.

En något längre anmodan medföljde böcker på hemlån från Skara bibliotek i en gång i tiden. Notera att böckerna skyndsamt skulle återlämnas om någon smittsam sjukdom utbröt i hemmet. Jag undrar vad det fanns rutiner för desinficering av sådana potentiella smitthärdar? Jag tänker också att föräldrar idag nog kan tänkas låna hem en trave böcker från biblioteket till sjuka barn därhemma.

Goodtemplarlogen Carl IX:s Folkbibliotek, Mariestad, har samtliga låneregler inklistrade i boken. Ingen tveksamhet om vad som gäller här.

Mest utförlig kring själva lånerutinen är de inklistrade föreskrifterna från Göteborgs Arbetareförenings Bibliotek. "... den, som ur Biblioteket önskar låna bok, skall vid anmälan derom uppvisa egen behörigen qvitterad motbok med Föreningen, hvarefter Bibliotekarien tillställer den lånesökande ett formulär till ifyllande. Sedan sagde formulär blifvit behörigen ifyldt, återlemnas detsamma till Bibliotekarien, som då utlemnar den önskade boken." Jag tycker att det är något tilltalande över att bibliotekarien stavas med stort B - på den tiden besatt nog titeln en aning mer pondus än vad som idag är fallet.

Nog känns biblioteksboken betydligt mer lättillgänglig idag.

Foto: Helena Backman

Ordning på 1600-talet

En variant på sättet att märka böcker med titel, författare eller ämne direkt på snittet, var under 1600-talet att klistra fast en pappersetikett i boken - på pärmens insida eller på ett blad. Den här lappen kan vikas in vid läsning, men håller böckerna ordnade under tiden de står eller ligger på hyllan.

Jag har stött på ett par sådana exempel, ovan i Jean Bodins Vniversæ natvræ theatrvm. In qvo rervm omnivm effetrices causæ, & fines contemplantur, & continuæ series quinque libris discutiuntur..., tryckt 1605, samt nedan i ett defekt exemplar av De Subtilitate av Girolamo Cardano, tryckt 1552.

Några fler exempel på sådana här etiketter finns att se på en härlig blogg från raritetssamlingen på Princeton University, med namnet Notabilia. Gå direkt till inlägget via denna länk: Title labels.

Foto: Helena Backman

Hernquistska samlingen i Skara

Idag har jag varit på ett mycket trevligt besök på Hernquistbiblioteket i Skara, en del av SLU-biblioteket, vilket servar studenter och lärare på Sveriges lantbruksuniversitet på olika orter runt om i Sverige. Biblioteket ligger en trappa upp i Undervisningshuset på SLU:s campusområde, och har utsikt över trapphusets konst genom en glasvägg, vilket ger hela biblioteket en känsla av rymd.

Just biblioteket i Skara har en intressant historia. Peter Hernquist (1726-1808) nämns som den svenska veterinärmedicinens fader. Efter studier i Frankrike grundade han Sveriges första veterinärskola just här i Skara 1775. Än idag finns här utbildningar i veterinärmedicin och djurens omvårdnad, med mera.

I ett särskilt bibliotekshus från 1809 intill Veterinärmuseet - som i sig är väl värt ett besök - finns de äldre samlingarna, som går under namnet Hernquistska samlingen. Grunden till samlingarna utgörs av de böcker och skrifter som efterlämnades vid professor Hernquists död.

Rariteter och unika handskrifter inom ämnen som veterinärmedicin och hippologi finns här tillsammans med Hernquists efterlämnade papper. Byggnaden är uppförd just för att hysa detta bibliotek, och den prydligt ordnade samlingen passar verkligen fint i denna miljö.

Samlingens placering är även en viktig del av Skaras - men även veterinärhistorien i Sveriges - kulturhistoria. Dess tyngdpunkt inom naturvetenskapliga och medicinska områden balanserar upp Stifts- och landsbibliotekets äldre samlingar, som främst består av verk inom teologi och humaniora.

Tyvärr finns här idag en del brister i klimatanpassningen, men jag hoppas verkligen att en insats kan komma till stånd för att rätta till den saken, något som säkert skulle kunna låta sig göras. Det är både denna byggnad och denna samling väl värd!

Porträtt av Peter Hernquist:
Porträttarkivet, Stifts- och landsbiblioteket i Skara
Hästillustrationer hämtade ur verket:
Zwey Bücher ausserlesen und bewerth befundener Ross Artzneyen : in welchen Alle Merckmal und Zeicheneines guten Pferdes, dessen Alter, Gesundheit, Kranckheit, Wartung, heimlichen Tücke und Untugenden, nebenst vielen Experimentis und Artzneyen angezeiget werden, meistentheils in Hispanien, Franckreich und Welschland probiret und vor gerecht befunden worden / derer das Erste von Antoni le Pluvinel in Frantzösischer ; das Andere aber von Stephano Bracciolini, in hispanischer Sprache anfänglich beschrieben ; nunmehro aber ... ins Teutsche versetzt .... Erffurth, 1658.

Göteborgs universitetsbibliotek

Jag har för första gången besökt Göteborgs universitetsbibliotek, Centralbiblioteket, i privat ärende, och kunde därför ta en extra titt på lokalerna. Jag befann mig dock främst inne på en bevakad plats i läsesalen, på grund av det material jag var där för att läsa.

Hela biblioteket ger ett mycket modernt intryck, och det är tydligt att den ursprungliga biblioteksbyggnaden - där läsesalen nu ligger - är ombyggd till att utgöra endast en del av helheten. Den en gång höga och imponerande porten är nu fönster och ljusinsläpp. Idag går man in genom en roterdörr.


I magasinen gömmer sig säkert mängder av spännande historiskt material, en del av vårt kulturarv, både tryck och handskrifter, men på ytan ter sig universitetsbiblioteket relativt modernt och ger mer en känsla av den läroinstitution det är.

I passagen in till läsesalen pågår en utställning med material kring bland annat Birgit Th. Sparre (1903-1984), författarinnan till den lokalhistoriska romansviten Gårdarna runt sjön som utspelar sig i Ulricehamnstrakten.

Foto: Helena Backman

Bokband och böcker på Röhsska museet

Under semestern hinner man med saker som inte blir av under resten av året. Idag har jag varit på en av sommarens höjdpunkter: ett besök i Röhsska museets bokbandssamling och i museets bibliotek.

Ovan på bild en skissbok som legat till grund för kyrkmåleri, vilken är en del av museets bibliotek som innehåller inte bara böcker om konsthantverk och design, utan även bland annat handskrifter av detta slag.

Det som lockade mig mest var dock museets bokbandssamling.

Från Röhsska museets hemsida:
"Bokkonstsamlingen innehåller bokband från senmedeltid till nutid. Betydande inslag är italienska renässansband, två s k Grolierband och även en bokpåse från ca 1300. I bokkonstsamlingen ingår även den Weigelska boktryckssamlingen (10.000-tals klipp och lösa blad ur böcker från 1400-1800-talen) samt handskriftsamlingen (manuskript och illuminerade blad, mest medeltida)."

I denna samling finns bland mycket, mycket annat det broderade bokbandet med smultron, en Mariasymbol, på bilden ovan.

Nu befinner sig alla dessa band bakom lås och bom i klimatanpassade magasin. Förhoppningsvis kommer dock dessa att inom en framtid bli avfotograferade och beskrivna i ProBok, och därigenom bli fritt tillgängliga i digital form.

Jag fick även en guidad tur bland några andra av museets samlingar och utställningar, men mer om detta i ett senare inlägg.
Mer att läsa om museet och dess utställningar: Röhsska museet.
Tack till Anna Billing-Wetterlundh, Enhetschef Collection.

Foto: Helena Backman

Bilder från Göttingen

En välkänd gravyr som avbildar Göttingens universitetsbibliotek med beskrivning ingår i Wahre Abbildung, Der Königl. GroßBritan. und Churfürstl. Braunschw. Lüneb. Stadt, Göttingen. Ihrer Grund-Lage, Aüserl. und Innerlicher Prospecte und der Zur Georg Augustus Universitaet gehörigen gebäude Gezeichnet und in Kupffer herauß gegeben, durch Georg Daniel Heumann Königl. Groß-Brit: Hoff und Universitaets Kupfferstecher in Goettingen. Vera delineatio, Urbis, Göttingae. Quae in Potentissimi Regis Magnae Britaniae, Electoratu Brunswico-Lüneburgico est, nimirum Ichnographiae ejusdem, Prospectum exteriorum, et interiorum, atq cedium ad Avademiam Regiam Georgiam Auustam pertinentium Auctore

Georgio Daniele Heumann Regiae Aulae et Academiae Chalcographo Göttingae, utgiven av gravören Georg Daniel Heumann (1691-1759) kring mitten av 1700-talet. Kopparsticken i Heumanns häfte är graverade av Georg Balthasar Probst (1673-1740).

Detta häfte innehåller 12 vackra gravyer med stadsvyer från Göttingen, bland annat stadens silhuett från fyra håll, varav här är ett.

I en betydligt mindre bok om Göttingens universitets historia från 1765 fann jag liknande gravyrer, dock små och av sämre kvalitet. Boken heter Versuch einer academischen Gelehrten-Geschichte

von der Georg-Augustus-Universität zu Göttingen och är skriven av professorn i Göttingen Johann Stephan Pütter (1725-1807).

Vid ett första ögonkast trodde jag att denna bok helt och hållet hade utgått från gravyrerna i Heumanns häfte med gravyrer, eftersom jag kände igen bildvinklarna.

Men då jag plockade fram Heumanns häfte såg jag att de skilde sig en del. Vyerna är dock i stort sett de samma, man har valt att
betrakta Göttingen från samma ställen. Just detta vägskäl har antagligen passerats av många resenärer, och någon markägare har fått just sin åker avbildad många gånger.

På andra bilder är skillnaderna än större, där vyerna framställs ur helt olika vinklar, som här Göttingens Allé.

Jag är ingen konstvetare, och betraktar dessa bilder som rena framställningar av hur Göttingen en gång såg ut. Det vore fantastiskt roligt att åka runt på dessa platser och se hur här ser ut idag. Ligger åkrarna kvar idag, eller har bebyggelsen brett ut sig

här som på så många andra håll?

Man får väl helt enkelt själv resa dit till Göttingen och bilda sig en egen uppfattning, och samtidigt besöka Carl Friedrich Gauss observatorium där.

Bilden av biblioteket

Avbildade biblioteksmiljöer i det lilla formatet kan man passande nog hitta på exlibris. Här har jag hittat några personliga favoriter, allra främst denna första, som avbildar en biblioteksmiljö från 1700-talet.

Detta exlibris har tillhört ett för mig okänt lånebibliotek i början av 1900-talet, och grundaren gömmer sig nog bakom initialerna över dörröppningen. Att sitta och studera - eller bara lustläsa - i en sådan här miljö skulle vara härligt.

Och nog är det just idealbilden av biblioteket som man på detta sätt velat förmedla. Ett lånebibliotek såg nog inte riktigt ut som ett privatbibliotek ens då dessa började öppnas, men drömmen om det kunskapsfyllda rummet blir väl aldrig någonsin förlegad, även idag då kunskapen främst finns att hämta i avgiftsbelagda databaser på nätet.

Nästa exlibris härstammar dock från ett privatbibliotek, troligen runt 1900-1910. Även denna är symbolisk, och hur ägaren Otto Salmonsons egna bibliotek såg ut får vi inte veta. Han låter här visa hur böckerna öppnar ett fönster ut mot världen. Ett bibliotek är inte bara begränsade rum utan öppnar upp och vidgar vyer.

Kanske var detta även hans utsikt från hemmet - om detta vet jag inget - eller kanske visas en önskan om att fara ut på vidare vatten om tillfälle gavs.

Nattlampan lyser på detta sista exlibris. Kanske ägaren Carl Byström själv satt uppe under nattimmarna med skrivande. Annars är det en fin bild som även denna visar detta med eget skrivande och läsande som något som öppnar ögon och fönster, denna gång mot den mystiska och stämningsfulla stjärnhimlen. Den fallande stjärnan ger förhoppningen om infriade önskningar.

Det var mycket populärt att ha sitt eget exlibris runt sekelskiftet 1900, då trycktekniken blev billigare och snart nog var man hade råd att trycka upp sina egna. Idag skulle man väl till och med kunna printa ut sina egna exlibris på en bättre skrivare hemmavid. Men något av tjusningen över att smycka ut sina böcker med ett litet "konstverk" i denna lilla skala försvann förmodligen med den allt sämre papperskvaliteten och bindningarna i böcker från före 1900-talets mitt och in i nutid.



Samtliga bilder är hämtade ur Gustaf Sandströms exlibrissamling, som till en viss del kan ses här: Gustaf Sandströms exlibrissamling